- Project Runeberg -  Skattkammarön /
145

(1919) [MARC] Author: Robert Louis Stevenson Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen. Kapten Silver - XXVIII. I fiendens läger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Låna mig facklan ett tag, Dick», sade han, och sedan
han väl fått eld på pipan, tillade han: »Det ä’ bra, gosse,
stick fast blosset i vedtraven. Och genera er inte, mina
herrar, ni behöver inte stiga upp för mr Hawkins, han ursäktar
er. Det kan ni slå er i backen på. Och du, Jim» — han stoppade
tobaken i pipan — »som gör stackars gamle John en så
angenäm överraskning! Jag såg, att du hade huve på skaft, när
jag första gången fick ögona på dig, men det här hade jag
rakt inte väntat mig.»

Till allt detta svarade jag icke ett ord, såsom man väl kan
förstå. De hade ställt mig med ryggen mot väggen, och där
stod jag och såg Silver i ansiktet, tämligen modigt till det
yttre, hoppas jag, men med svartaste förtvivlan i hjärtat.

Silver drog med största lugn ett par bloss på sin pipa och
fortfor därpå:

»Nåja, Jim, eftersom du är här, vill jag öppna mitt hjärta
litet för dig. Jag har alltid tyckt om dig, därför att du ä’ en
kvick pojke och en avbild av mig själv, när jag var ung och
vacker. Jag önskade alltid, att du skulle sluta dig till oss och
få din andel med och dö som gentleman, och besitta mig,
har jag inte fått min vilja fram. Kapten Smollett ä’ en styv
sjöman, som jag när som helst vill erkänna, men håller
strängt på disciplinen. ’Plikten framför allt’, säger han, och
det har han rätt i, så att det ä’ allt bäst du passar dig
för kapten. Doktorn ä’ pin arg på dig — ’otacksamma
slyngel’, som han kallar dig — och slutet på hela historien ä’ att
du inte kan gå tillbaka till ditt parti, för de vill inte veta av
dig, så att om du inte alldeles ensam vill bilda en tredje
besättning, någe som skulle bli en smula ensligt, måste du
sluta dig till kapten Silver.»

Så långt var allt gott och väl. Mina vänner voro således
vid liv, och ehuru jag delvis trodde på sanningen av Silvers
påstående, att kajutpartiet var förbittrat mot mig för
min rymning, kände jag mera lättnad än oro över det
jag hörde.

»Jag säger ingenting om att du ä’ i våra händer», fortfor
Silver, »fast det kan du lita på att du ä’. Jag tycker om att
resonera; jag har aldrig sett att det haft någe gott med sig
att hota. Tycker du om tjänsten, så slut dig till oss, gör du
det inte, Jim, så står det dig fritt att svara nej — fri och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:07:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skattkamon/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free