Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konung, försatte mig uti en alldeles egen, högtidlig
sinnesstämning; jag såg i honom ej blott det
ädla Sveriges, utan äfven mitt eget tyska fosterlands
och sjelfva Europas räddare. Män af detta slag,
voro i alla tider sällsynta. Att stå inför en hjelte,
som räddade sitt fädernesland, har redan i sig
sjelf någonting upplyftande. Men här var det
räddade fäderneslandet ett adoptivt, och i striden
mellan pligter och känslor, hade de förra vunnit
en i sanning stor och ädel seger öfver de
sednare, säkert icke, utan att hos den kämpande
qvarlemna smärtor och sår. Sverige är hjeltarnas land;
det har frambragt furstar, som kunnat ställas i
bredd med de prisade gamle: men ingen af dessa
stora män har förvärfvat Sverige det i förening,
som Carl Johan: räddning från politisk död,
högsta krigsära, fullkomligt yttre säkerhet, inre
lycka [1]. Danmark har förlorat Norrige till Sverige.
Hvem erkänner icke storheten och bitterheten af
denna förlust för Danmark! Hvem skulle den
icke röra, betraktad ifrån denna synpunkt! Men
omätlig är den vinst, som Sverige erhöll genom
föreningen med grannriket, sedan Finnland var
förlorat. Säkerheten af ett nästan ölikt läge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
