Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 KRISTENDOMENS INFÖRANDE I NORDEN.
följaktig på ett härtåg till Danmark, derstädes fattat tycke
för den kristna läran. VWVare härmed huru som helst, åtskilliga
gamla urkunder bestyrka, att Olof omkring äår 1007 af den
hel. Sigfrid lät döpa sig i Musaby källa vid foten af
Kinnekulle i Vestergötland.
Sålunda fick Sverige sin förste &ristne konung,
hvarigenom naturligtvis den kristna kyrkan 1i vårt fädernesland gjorde
en högst betydlig vinst. Olof omfattade sin nya tro med
allvarlig tillgifvenhet. Han skall till och med hafva gått så
långt 1i sin ifver, att han tänkte förstöra Upsala afgudatempel.
Härifrån tvangs han dock att afstå genom hedningarnes
energiska motstånd. En förlikning träffades af det innehåll, att
Olof väl skulle få för egen del vara kristen samt upprätta
kyrka och kristendom i hvad landskap han behagade, men
icke tvinga någon att öfvergifva sina fäders tro, utan lemna
hvar och en frihet att blifva kristen eller icke. Med
anledning häraf och då Olof ej längre kunde förestå de hedniska
offren i Upsala, bortlade han titeln Upsalakonung och kallade
sig 1 stället »Svea konung».
Derjemte höll han hädanefter sitt hof för det mesta i
Vestergötland. Här donerade han Husaby kungsgård till
biskopssäte; den hel. Sigfrid lät uppföra kyrka såväl i Husaby
som på några andra ställen i denna bygd, och sålunda lades
grunden till ett stift i Vestergötland, hvilket biskopsstift utan
tvifvel är det äldsta i Sverige. Den bekante historieskrifvaren,
kaniken ADAM AF BREMEN berättar, att den förste biskopen
härstädes blef THURGOT, som tog Skara, vestgöternas gamla
hufvudort, till sitt säte. Dock synes denne man icke länge
hafva stannat qvar i Sverige: han begaf sig till Bremen och
vistades der många år ända till sin död.
Vid samma tid, som kristendomen sålunda slog fasta
rötter i Vestergötland, uppväxte äfven en kristen kyrka i
Småland och särskildt i den del deraf, som kallas Värend.
Alla urkunder äro derom ense, att den helige Sigfrid
grundlagt församlingen i sistnämnda landskap, och att Värend
varit den ort, i hvilken han stadigast och hufvudsakligast
verkat. Det ställe, på hvilket han först uppslog sitt tjäll,
hette Östrabo i grannskapet af det nuvarande Wexiö. Här
fick han i sömnen uppenbarelse af en engel, som utvisade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
