Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 KRISTENDOMENS SEGER ETC.
GREGORI VII:s dagar påfvarne börjat kringskicka Jlegater
med det allmänna uppdraget att å den romerska stolens
vägnar reglera och ordna alla vigtigare kvrkliga angelägenheter.
De voro, dessa legater, beklädde med hela fullheten af den
påfliga magten Ooch handlade i påfvens namn. Hvar och en
furste, klerk eller lekman måste hörsamma deras tillsägelser
och åtlyda deras anordningar. De utgjorde, så att säga,
trådarne i det starka band, hvarigenom den romerska stolen
sammanhöll det hela och kunde efter sin vilja leda hvarje
kyrka.
I allmänhet sökte påfven allestädes ingripa genom sina
legater, för att öfverallt göra sitt kyrkliga envälde gällande.
Men särskildt var det för honom af vigt, att der en kyrka
var på väg att utbilda sig, icke försumma tillfället att genom
sina utskickade göra den nya kyrkan fast förbunden med
den katholska kristenheten och dess öfverhufvud. Befann sig
nu den svenska kyrkan under ifrågavarande tidsskede just i
det stadium, att en mera reglerad ordning inom densamma
började utbilda sig, så var ingenting naturligare, än att
påfven skulle vilja taga detta organiseringsarbete under sin
ledning.
Petri stol innehades vid denna tid af EUGENIUS III (1145
—1153). Om honom veta vi, att han äfven såsom påfve allt
fortfarande egde ett godt stöd och en inflytelserik rådgifvare
i sin gamle lärare den hel. Bernhard. Egde nu den
sistnämnde genom sin vän Eskil åtskillig kunskap om nordens
kyrkliga förhållanden, så torde han, som äfven på annat sätt
ådagalagt sitt intresse för vårt folk, just varit den, som
tillstyrkt påfven att taga närmare vård om den kyrkliga
utvecklingen i de skandinaviska länderna. Vare härmed huru som
helst, visst är, att Eugenius III beslöt sända en legat till
norden.
Han utsåg till detta vigtiga värf en af sina kardinaler.
Denne, som ursprungligen hette NIKOLAUS BREAKSPEARE,
var född i England af ringa och fattiga föräldrar. Hans
fader var dräng 1i ett kloster, och hans moder lefde, sedan hon
blifvit enka, af almosor vid kyrkan i Canterbury. I sin
ungdom hade Nikolaus att kämpa med nöd och betryck och
säges som tiggargosse hafva kommit öfver till Frankrike. Här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
