Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 KRISTENDOMENS SEGER ETC.
Ändtligen ville han också här likasom i Norge, gifva
landet en egen erkebiskop. Men svear och göter kunde icke
komma öfverens hvarken om stället, der erkebiskopen skulle
hafva sitt säte, ej heller om sjelfva personen, som till den
nya värdigheten borde upphöjas. Då legaten ej kunde
härutinnan tillvägabringa någon enighet, lemnade han Linköping
och begaf sig till erkebiskop Eskil i Lund. Hos denne
prelat lemnade han det pallium, som var ämnadt åt den svenske
erkebiskopen, och som borde stanna i Eskils förvar, tilldess
svear och göter kunde förlikas om den, som i framtiden
skulle ega detsamma.
Detta, såsom det synes, temligen betydelselösa förfarande
af den påflige legaten blef dock ej utan vigt för framtiden.
Ty redan Eugenii närmaste efterträdare ANASTASIUS IV, som
innehade Petri stol från 1153 till 1154, förordnade, att Eskil
och alla hans efterträdare på erkebiskopsstolen i Lund skulle
ega primatet öfver Sverige d. v. s. rättighet att viga
Sveriges erkebiskopar samt förse dem med pallium. Då Nikolaus
sedermera den 2:dre December 1154 sjelf blifvit vald till
påfve och intagit romerska stolen under namn af
HADRIANUS IV, skall han enligt någras uppgift hafva förnyat och
stadfäst denna anordning, hvarigenom Sverige äfven för
framtiden kom i ett visst beroende af den lundensiske
metropoliten, under det Norge numera stod omedelbart under
påfven.
Med primatet var tillika förenad värdigheten att vara
romerska stolens legat i norden. Det var nämligen vanligt,
att påfven för aflägsnare länder nämnde en af deras
biskopar till sin legat. Denna legatvärdighet var stadigt förenad
med vissa erkebiskopsdömen, hvilkas innehafvare deraf
kallades Jlegati nati till skilnad från s. k. legati a latere eller
sådana, som från påfven omedelbart utsändes vid vissa
tillfällen, och i hvilkas närvaro de stadigvarande legaternas magt
upphörde. Till följd af nu nämnda anordning lät Lunds
erkebiskop från denna tid kalla sig »den apostoliska stolens
legat samt Danmarks och Sveriges primas».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
