Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG KNUT ERIKSSONS REGERINGSTID: 57
skapet Södermanland och snart äfven Nerike under sin
uppsigt, hvaremot biskopen i Westerås sträckte sin herdestaf
icke blott öfver Vestmanland utan äfven inom Dalarne lika
långt, som kristendomen hunnit framtränga.
Huruvida de svenska biskoparne ännu voro omgifne af
några kaniker, veta vi icke, men troligt är, att efter
föredömet i Danmark åtminstone en begynnelse var gjord till
s. k. domkapitelsinrättningar äfven i Sverige. Deremot veta
vi af det föregående, att munkföreningar flerestädes redan
bosatt sig i landet, hvarförutom kristen gudstjenst öfverallt
var upprättad. Vi kunna således säga, att den kristna kyrkan
i Sverige nu var färdigbildad, att vårt fädernesland icke längre
var ett missionsfält allenast, utan inom sig redan egde en
fast kyrklig ordning.
2
4. Hierarkiens tillväxt och stadga i vårt land.
(1164—12483.)
5S 28. Konung Knut Erikssons regeringstid.
I samma mån kristendomen fick fastare fot inom Sverige,
började äfven här såsom i den öfriga katholska kristenheten
ett Mmerarkiskt prestvälde att alltmera göra sig gällande. Vid
sidan af den borgerliga uppträder en ny magt den andliga,
som under flere århundraden griper djupt in i hela folkets
offentliga och enskilda lif samt utöfvar stort inflytande på
samhällets fortgående bildning.
Det tidsskede, som ligger framför oss, utmärker sig i
kyrkligt och politiskt hänseende just derigenom, att grunden
nu lades till hierarkiens växande magt, och vi hafve derföre
här att framför allt söka visa, huru de andlige efter hand
fingo allt större betydenhet i Sverige. I icke ringa mån
bidrog härtill konungens bevågenhet mot kyrkan och de
andlige. Det torde derföre vara lämpligt att allraförst kasta en
blick på denna periods regenter och dervid isynnerhet
framlägga deras åtgärder i kyrkligt hänseende.
Likasom den förra periodens konungar, Sverker den
gamle, Erik den helige och Karl Sverkersson mycket
nitäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
