- Project Runeberg -  Handbok i Svenska Kyrkans Historia /
86

(1892) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86 HIERARKIENS TILLVÄXT ETC.



det är derföre af intresse att tillse, huru nämnda inrättning
äfven i vårt land infördes och kom till stadga.

Härvid erinre vi oss till en början, hvad som redan förut
är berättadt angående Lunds stift, att nämligen der alltifrån
medlet af I1:te seklet kaniker funnos, som tid efter annan
försågos med allt flere prebenden. De voro, hafve vi sagt.
canonici regulariter viventes, och ännu i vårt tidehvarf
fortsattes, såsom det synes, deras kanoniska samlif.

I det öfriga Sverige dröjde det naturligtvis mycket längre,
innan någon egentlig domkapitelsinstitution kom till stånd.
Men i vår period började äfven här ordentliga kapitel att
bilda sig omkring biskoparne. Ursprungligen utgjordes deras
medlemmar af munkar, som genom ordinationen inträdt i det
presterliga ståndet, tjenstgjorde vid den biskopliga kyrkan
och fortfarande lefde såsom presterliga munkar efter en viss,
af dem iakttagen kanonisk regel. De voro således här såsom
i Lunds stift s. k. canonici regulares.

Om sådana kanikers tillvaro i Upsala ega vi en
underrättelse från slutet af 12:te seklet. Erkebiskop PETER, som *
innehade metropolitanstolen i Upsala från 1187 till 1197,
förlänar nämligen genom ett bref, som ännu finnes i behåll,
»åt de kaniker, som i Upsala kyrka göra tjenst åt Gud, all
biskopstionden af Vaksala och Bälinge» Vidare utbildning
erhöll domkapitelsinrättningen uti Upsala genom erkebiskop
JARLER (1230—1255). Han inrättade nämligen ett »collegium
canonicorum s&cularium», d. v. s. insatte sekulära kaniker 1
stället för de äldre regulära. Desse kaniker blefvo till en
början fyra, nämligen en prost, en arkidiakonus och två
kaniker utan särskild värdighet. Från Jarlers tid har således
Upsala stift ett ordentligt domkapitel, hvars medlemmar hafva
dels kyrkor med dertill hörande tionde, dels fastigheter till
prebenden.

Men icke blott erkestiftet erhåller ordentlig
kapitelinrättning inom vår period: en begynnelse till dylika
inrättningar kan äfven spåras i suffraganstiften. Så anbefaller påfven
Honorius III år 1220 biskop BENGT DEN YNGRE i Skara att
instifta kanikembeten, helst af regulära klerker, som lefde
efter den hel. Augustini regel, men om detta icke kunde ske,
af canonici seculares. sådan dock, som värdigt tjenade Gud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skh/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free