Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCKNEPRESTER, KLOCKARE 0O. KYRKOVÄRDAR. 137
serna. Hemming dog den 21 Maj 1357 och blef, såsom förut
är berättadt, omkring 140 år efter sin död upptagen bland
kyrkans s, k. beati.
§ 68. Sockneprester, klockare och kyrkovärdar.
Hvad socknepresterna angår, så voro äfven deras
ställning, vilkor och åligganden desamma som förut. I afseende
på deras tillsättning gälde ock ännu den gamla ordningen,
eller att församlingarne sjelfva egde välja sina själasörjare.
Detta visar sig tydligen af de gamla landskapslagarnes
stadganden. Väl råder dem emellan någon skiljaktighet i
afseende på sjelfva valsättet. Uplandslagen fordrar t. ex.
enhällighet, för att någon skall vara af en församling lagligen vald
till dess herde, hvaremot Vestgötalagen låter de flesta rösterna
vara afgörande. Men derutinnan äro dock landskapslagarne
1 allmänhet ense, att de noga bevara församlingens valrätt
och blott tillerkänna biskopen rätt att pröfva den af
socknemännen utsedde själasörjaren.
Emellertid kunde 1 vissa fall äfven enskild man ega rätt
att kalla sockneprest eller utöfva s. k. jus patronatus. Det
berodde derpå, att han, i stället för socknen, byggt kyrka
eller gifvit prestbol. Detta kunde isynnerhet komma i fråga
beträffande de stora fastighetsegarne. Främst bland dem
stod alltid konungen, hvarföre vi finne dels honom dels andre
höga herrar vara innehafvare af patronatsrätt. Anmärkas bör,
att då gods. hvars innehafvare förvärfvat jus patronatus,
donerades till kyrkan eller klostren, öfverläts äfven
patronatsrätten såsom ett appendix till sjelfva godsen. Derföre finne
vi ofta nyssnämnda rätt hafva varit förenad med
biskopseller kanik-stolar likasom ock med kloster.
Beträffande kyrkobetjeningen må här nämnas, att
£lockazen ofta omtalas i urkunderna. Ursprungligen synes han
hafva innehaft den gamla diakonvärdigheten. Numera
ordinerades han icke längre och hade sålunda mist sin plats
bland det egentliga klerus.
Äfven kyrkovärdar (tutores ecclesixe) förekomma i vårt
tidehvarf särdeles vid landskyrkorna. Dem tillhörde att å
församlingens vägnar vårda kyrkans medel och tillhörigheter
samt besörja ännu annat, som rörde kyrkan och
socknemän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
