Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOSTERVÄSENDET. 149
Kring platsen, der klostret låg, uppväxte hastigt en stad,
som ännu finnes och bär klostrets namn.
Äfven utom svenska området anlades åtskilliga
brigittinerkloster. Så inom Italien i Florens, i esthländska staden
Kewal, 1 närheten af Canterbury i England, i Danszsig och på
flere ställen i Tyskland, der åtminstone 5, kanske 6 kloster
af Brigittas orden förekommo, af hvilka Marienwald vid
Läbeck synes hafva varit det mest betydande. Danmark erhöll
två Dbrigittinerkloster, det ena Marieboe på ön Laaland och
det andra Mariager inom Århus stift i Jutland, samt Norge
ett uti Munkaliwv vid Bergen. Inalles egde således Brigittas
orden vid medeltidens slut omkring 14 å 15 kloster.
I slutet af I5:de seklet erhöll Sverige ett kloster af en
orden, som dittills hos oss saknats, nämligen Kartusianernas.
Deras ordensstiftelse var icke mycket äldre än
cisterciensernas: hon inrättades 1084 af den helige BRUNO, rektor
vid domkyrkoskolan 1i £tezns. Upprörd öfver sin erkebiskop
MANASSES liderliga lefverne, drog sig denne man med sex
likasinnade följeslagare undan till den för menniskor nästan
otillgängliga, vilda ödemarken Chartreuse (Cartusia) icke långt
från Grenoble 1 sydöstra Frankrike. Här anlade Bruno ett
efter öknen benämndt kloster, som blef upphofvet till
Kartusianerorden. Pa sin tid var detta klostersamfund ett af de
strängaste. Dess medlemmar voro bland annat förpligtade
till den djupaste tystnad: allt samtal skulle endast vara med
Gud 1 lofsånger och böner och all öfrig sysselsättning endast
handarbete och böckers afskrifvande.
Under Sten Sture den äldres riksföreståndaretid hade
Sverige två prelater, som gynnade kartusianerna, nämligen
erkebiskop Jakob Ulfsson och biskopen i Strengnäs KONRAD
ROGGE. De synas hafva gjort ifrågavarande orden bekant
för Sten Sture och hos honom väckt håg för dess införande
1 landet. Riksföreståndaren egde det befästade slottet och
herresätet Gripsholm. Detta skänkte han 1493, hvarpå ett
munkkloster af kartusianerorden der inrättades under namn
af Mariefred (Pax Marie). Det var det sista kloster, som
stiftades i Sverige, och det första, som efter reformationen
indrogs, efter att hafva egt bestånd endast omkring 30 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
