Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 56 KYRKAN UNDER UNIONSTIDEHVARFVET.
är skapad efter Gud, i det I ödmjukt anammen döpelsens
sakrament och med upprigtig kärlek och skyldig vördnad
nalkens den heliga modern kyrkan, utanför hvilken ingen
frälsning finnes». Till sist bifogas en befallning till
erkebiskop HENRIK och kapitlet i Upsala samt fogden öfver
Norrbotten att befordra det lappska missionsverket.
Huruvida denna befallning ledde till någon åtgärd, är
icke bekant. Deremot känner man, att den ofvannämnda
lappqvinnan länge fortsatte sina ansträngningar, och att
konung Erik år 1419 skref en rekommendation till Upsala
domkapitel för en prest, som hette TOSTE, hvilken ville predika
bland lapparne och för deras räkning uppbygga kapeller.
Men om detta kom till stånd och ledde till något resultat,
derom ega vi ingen underrättelse.
§ 77. Gudstjensten och predikoverksamheten.
Gudstjensten blef mer och mer förvandlad till ett yttre
gudaktighetsverk. Om än detta icke kan ur evangelisk
synpunkt godkännas, så får dock icke förbises, att ifrågavarande
gudaktighetsart var i full enlighet med medeltidens anda, och
att varm och innerlig fromhet ofta låg bakom den myckna
ifvern för yttre kulthandlingar.
Visst är för öfrigt, att intresset för kyrka och gudstjenst
befann sig i oupphörligt stigande och under unionstiden visade
sig vara synnerligen stort i Sverige. Nya fester infördes,
nya kyrkor byggdes, nya kapeller och altaren upprättades,
vid hvilka gudstjenst hölls och messor skulle sjungas,
penningar gåfvos till ljus, som skulle ständigt brinna 1i kyrkorna
O. S. V.
Synnerligen angelägen var man om själamessor för sig
och de sina samt anslog för detta ändamål ganska betydande
penningesummor eller jordagods. Ingen gick i detta afseende
så långt som konung Erik. När hans gemål drottning
Filippa hade aflidit 1430, stiftade han till minne af henne, »som
alltid intill sin död hade uppfört sig troget och ärligt emot
honom», en gudstjenst i Vadstena stadskyrka och gaf för
sådant ändamål en summa af 1,100 svåra engelska nobler,
för hvilka man skulle inköpa frälsegods. Utom kyrkoherden,
som för framtiden skulle kallas dekanus, borde vid kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
