Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 REFORMATIONENS INFÖRANDE I SVERIGE.
än icke utdelas för vinbristens skull, enär naturens ordning
ej finge blifva nådens ordning till hinder. Hemkommen från
Stockholm, utfärdade Ofeeg ett herdabref i öfverensstämmelse
med sin derstädes uttalade åsigt samt gjorde sig sålunda till
målsman för den s. k. lguoristiska uppfattningen.
Mellan honom och erkebiskopen vexlades skrifter i ämnet,
och konung Erik vände sig till den berömde lutherske
theologen DAVID KYTREUS i Rostock med begäran om hans
utlåtande 1i stridsfrågan. Men innan detta utlåtande hann
ankomma, hade de svenska biskoparne och presterna, som voro
samlade vid riksdagen i Stockholm i April 1565, uppsatt och
undertecknat en skrift, som bestämdt ogillade bruket af annan
dryck än vin vid den heliga nattvarden. Äfven Johan Ofeeg
underskref denna förklaring och återkallade dermed sin förra
mening, hvilken icke heller sedan synes hafva funnit andra
försvarare.
§ 100. Laurenti Petri kyrkoordning.
Sedan JOHAN III ryckt spiran ur sin broders hand och
sjelf år 1569 blifvit utropad till konung, inträdde omsider en
reaktion i katholsk syftning, enär Johan genom inflytelse af
sin polska gemål KATHARINA JAGELLONICA blifvit förd till
tvifvelsmål, huruvida Luthers reformation vore rätt
välgrungad. Emellertid vågade konungen icke öppet framträda med
sina afsigter, så länge den gamle erkebiskopen lefde, utan var
till och med honom behjelplig att få kyrkans ordning
lagbestämd.
Genom konungens tillmötesgående blef det nämligen
erkebiskopen förunnadt att år 1571 under kunglig sanktion
af trycket utgifva en af honom utarbetad lag, som var
ämnad att blifva Sveriges första £yrkoordning. Hon hvilade på
samma grundsats som hela den svenska kyrkoreformationen
intill denna tid, nämligen att man i möjligaste mån borde
undvika allt nyskapande och endast efter Guds ord pröfva
de läror, inrättningar och kyrkoseder, som förut funnos,
bortlägga det, som med detta ord ej öfverensstämde, men
behålla, hvad med godt samvete behållas kunde.
Så tillämpades denna grundsats i afseende på
biskopsembetets bibehållande. Detta embete betraktades visserligen
Rda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
