Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 REFORMATIONENS INFÖRANDE I SVERIGE.
kastade liturgien och i sitt hertigdöme erbjöd skydd och
tillflykt åt alla dem, som för sin trohet mot reformationen ledo
förföljelse. 5å blef den i Juni 1580 afsatte
Linköpingsbiskopen MARTINUS ÖLAL på grund af Karls inbjudning bofast
inom hertigdömet samt utnämndes 1581 till kyrkoherde i
Nyköping, som var furstendömets hufvudstad. Fyra år senare
blef Strengnäs biskopsstol ledig, och då lät hertigen till
biskop derstädes välja liturgiens gamle motståndare, f. d.
professorn 1 Upsala PETRUS JONZ, utan att konungen förmådde
hindra detta steg.
Efter Johans död den 17:de November 1592 hotades den
svenska kyrkan af ännu större fara än förut. Ty Johans son
och efterträdare SIGISMUND, som redan ärft Polens krona,
hade icke stannat vid sin faders medelvägstro, utan var en
mycket ifrig papist och helt och hållet styrd af jesuiter.
Men hertig Karl förebyggde den hotande faran. Efter Johans
död och tilldess Sigismund hann återkomma från Polen, trädde
hertigen som riksföreståndare 1 spetsen för styrelsen och
sammankallade i Februari 1593 det i svenska kyrkans häfder så
minnesvärda Upsala möte.
Detta kyrkomöte bevistades af 4 biskopar och omkring
300 prester samt dessutom af Stockholmsprofessorerna
JAKOBUS ERICI, ERIK SKINNER, PETRUS KENICIUS och NIKOLAUS
OLAI BOTHNIENSIS, hvilka numera efter konung Johans död
på hertig Karls och rådets tillsägelse hade begifvit sig till
Upsala i afvaktan på universitetets återupprättelse.
Erkebiskopsstolen var för tillfället ledig. Laurentius Petri
Gothus, som 1i början var så medgörlig och undfallande, men
omsider svalnat i sitt forna nit samt börjat intaga en
sjelfständig och mer värdig hållning gent emot såväl konungens
kyrkoreform som de jesuitiska restaurationsförsöken, dog
redan den 12:te Febr. 1579. Hans plats stod flere år obesatt.
Först 1583 bestämde sig konungen för biskopen 1i Vexio
ANDREAS LAURENTII BJÖRNRAM och gjorde honom till
erkebiskop i den förhoppning, att han skulle främja den liturgiska
reformen. Men äfven denne man afgick med döden i början
af år I591, och någon ny erkebiskop hade ännu ej intagit
hans plats. Riksdrotsen NILS GYLLENSTJERNA föreslog
derföre att utse någon, som å erkebiskopsstolens vägnar förde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
