Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 KYREAN UNDER SJUTTONDE SEKLET.
2. Den svenska kyrkan under det sjuttonde seklet.
(1593—1693-)
§ 104. Sioismunds besök i Sverige.
Åtföljd af påflige legaten MALASPINA, af åtskilliga
jesuiter och en mängd polackar, steg konung SIGISMUND med sitt
hof den 9:de September 1593 ombord i Danzig, för att taga
sitt fäderneärfda rike i besittning. Han landsteg i Stockholm
den 30:de 1 samma månad. Att han hyste planer till
papismens återinförande röjde sig snart, dels derigenom att han
i början bestämdt vägrade att stadfästa Upsala mötes beslut,
dels deri att han, utom med den påflige legaten och sina
polska följeslagare, endast umgicks med sådana svenske män,
som till påfvedömet öfvergått och nu visade sig ifrigast för
dess utbredande.
Det var naturligt, att under sådana förhållanden mycken
oro och missämja skulle uppstå. Sigismunds jesuiter och
Stockholms prester predikade häftigt mot hvarandra. Kyrkan
i det forna gråmunkeklostret på Riddarholmen ville konungen
inrymma åt katholikerna samt lät der ett par gånger fira
katholsk begrafning. Andra gången detta skedde, uppstod :
sjelfva kyrkan ett blodigt tumult, hvarunder en svensk blef
dödad och flere personer sväårt sårades. Konungen fann sig
dock af den hos svenskarne upplågande förbittringen tvungen
att afstå från upprepade försök af denna art.
Emellertid sammanträdde i början af år 1594 rikets
ständer i Upsala, för att der fira konung Johans begrafning och
Sigismunds kröning. Såsom vilkor för den senare fordrade
hertig Karl och ständerna, att konungen skulle förpligta sig
att skydda sina undersåtar vid deras religion enligt den
augsburgiska bekännelsen och Upsala mötes beslut. Först efter
lång tvekan och sedan han börjat inse, att en fortsatt vägran
skulle göra honom kronan förlustig, gaf konungen den äskade
försäkran om religionen samt blef derpå den 19:de Febr. 1594
högtidligen krönt.
Men genom en hemlig protestation trodde han sig kunna
fritaga sig från förbindelsen att hålla, hvad han lofvat. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
