Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 KYREAN UNDER SJUTTONDE SEKLET.
med argumenter, knölpåkar och värjor förfäktade sin
mästares företräde. Konung Gustaf Adolf slöt fejden på ett för
honom och kämparne värdigt sätt, i det att begge två
flyttades bort från universitetet till andra magtpåliggande värf.
Messenius kallades 1613 till föreståndare för det nyss
inrättade riksarkivet och blef följande år assessor i Svea
hofrätt. Men år 1616 anklagades han för hemliga förrädiska
förbindelser med konung Sigismund och jesuiterna, hvarföre han
insattes 1 fängelse, der han dog 1636. Han skref i fängelset
sin berömda rikshistoria Scondzia illustrata, i hvilken han öppet
bekände sig till den romerska kyrkan. KRudbeckius dömde
således rätt, när han i Messenius såg en förklädd jesuit och
var rädd för att låta honom fritt och opåtaldt få öfva sina
förförelsekonster på universitetets studerande ungdom.
Äfven Rudbeckius lemnade Upsala 1613. Han
utnämndes då till hofpredikant, i hvilken egenskap han följde sin
- konung i fälttågen till östersjöländerna. Ett par år senare erhöll
han af Gustaf Adolf befallning att jemte fyra andra
medarbetare öfverse den nya bibelupplaga, som skulle tryckas.
Till deras biträde förordnades dessutom konungens andre
hofpredikant JOHANNES BOTVIDI, sedermera biskop i
Linköping, samt theol. professorn 1i Upsala JOHANNES CANUTI
LENZUS. För öfrigt skulle erkebiskopen taga del i arbetet,
och konungens afsigt synes hafva varit, att en fullständig
revision skulle ske af den gamla bibelöfversättningen. Detta
kom dock ej till verkställighet, utan förändringen stannade
vid några yttre förbättringar, hvilka iakttogos i den nya
bibelupplaga, som utkom 1618.
Sistnämnda år blef biskopsstolen i Vesterås ledig, och
Rudbeckius kallades att intaga densamma 1619. I denna
sin nya befattning fick han rikt tillfälle att ådagalägga sin
utomordentliga duglighet. Han grundade Vesterås
gymnasium, det första i Sverige, och bragte det i ett blomstrande
skick. Sjelf utarbetade han läroböcker och en skolordning,
som här följdes. Domkyrkan, som var i hög grad förfallen,
lät han iståndsätta, byggde tre skolhus samt ordnade
hospitalsväsendet på yppersta sätt. Han anlade i sin stiftsstad
ett hem för fattiga prestenkor och andra
barmhertighetinrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
