Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORTHODOXI OCH SYNERETISM. 231
som affölle till papismen, skulle »aktas lika med en död och
vara biltog öfver allt Sverige», samt att om någon komme
in i riket och hemligen sökte bedraga och förföra ungdomen
med jesuitisk och papistisk lära, så skulle han »såsom en
upprors- och tvedräcgtsstiftare tillbörligen straffad varda». Det
skulle snart visa sig, huru Örebrostadgan tillämpades.
Åtskilliga svenske män, som hemligen öfvergått till papismen,
dömdes ill döden och afrättades. Djupaste grunden till denna
stränghet mot papismens anhängare torde dock mindre vara
att söka i religiös ofördragsamhet än i den för handen
varande politiska nödvändigheten att söka hämma de många
jesuitiska stämplingar, som ville främja Sigismunds planer att
återvinna Sveriges krona.
Anmärkas bör, att ofvan antydda orthodoxa nit ingalunda
var något för Sverige egendomligt, utan fastmera tillhörde
hela den lutherska kyrkan, så att i denna kyrkas häfder det
17:de seklet med skäl blifvit kalladt orthodoxiens tidehvarf.
Att genom uppbyggande af en renlärig dogmatik på
grundvalen af kyrkans bekännelseskrifter systematiskt ordna och
i detalj utveckla det symboliskt faststälda lärobegreppet,
äfvensom att genom polemik emot främmande bekännelser
skarpt begränsa kyrkans lära, sådant utgjorde i lutheranismens
hemland Tyskland denna tidens theologiska sträfvande,
hvilket, så berättigadt det än kunde vara i och för sig, likväl
ofta urartade till skolastiska spetsfundigheter och öfverdrifven
stridslystnad.
Emot denna lutherska orthodoxism framträdde snart en
reagerande rigtning, hvars förnämste målsman var GEORG
KALIXTUS, hvilken dog 1656, efter att i 42 år hafva varit
theologie professor i Helhmstedt. I åtskilliga skrifter sökte
han visa, att lutheraner, reformerte och katholiker vore ense
in fundamento fidei, enär denna, nedlagd i de fem första
århundradenas symboliska bestämmelser och kortast uttryckt i
symbolum apostolicun, utgjorde alla kristna hufvudkyrkors
gemensamma bekännelse. Visserligen förefunnes mellan dessa
kyrkor äfven differenser i läran, men sådana skiljeläror vore
oväsentliga, låge utom det egentliga trosgebitet och stode
på sin höjd i en mer eller mindre aflägsen relation till de
fundamentala trosartiklarne — ett påstående, som tydligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
