Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 KYRKAN UNDER SJUTTONDE SEKLET,
Till sist må anmärkas, att gymnasierna vid denna tid
vanligen sökte vara ett slags högskolor, hvart och ett 1 sitt
landskap. Der utgåfvos programmer samt höllos
disputationer och andra lärdomsöfningar, nästan alldeles som vid ett
universitet. Många prester fingo också ingen annan eller
högre bildning än den, som vid gymnasierna meddelades.
Och denna var efter den tidens förhållanden grundlig nog,
helst som de s. k. djeknepresterna, efter afslutad kurs i
gymnasium, ofta i flere år qvarstannade vid läroverket och
fortforo att dels enskildt idka studier, dels bevista de lektioner,
som biskopen dem ålade.
§ 125. Judaistisk vidskepelse och trolldomsväsendet.
Undervisningsanstalternas upphjelpande var i hög grad
välsignelserikt så väl i allmänhet för bildningens utbredande
som särskildt för skingrandet af den mängd vidskepelser,
hvilka vid denna tid delades nästan lika mycket af samhällets
högre som af dess lägre klasser. Om denna allmänna
vidskeplighet vittnar först och främst en vidt utspridd böjelse
till judaism, hvilken hos en del personer ledde till
fullständigt affall från kristendomen.
Redan Gustaf Wasa hade 1554 måst utfärda ett särskildt
bref emot den hos menige man 1i Finland gängse villfarelsen
»att för de härda års skull blifva judar och hålla lördagen
helig». År 1597 hölls i Vesterås domkapitel förhör med
två judaister, en rik borgare i staden, HANS JÖNSSON i
Hörnegården, samt en bonde, vid namn PEDER z Hofdesta. Den
senare, hvilken för tjufveri dömdes till döden, aflade en
gruflig bekännelse om sin och sina liktänkandes tro. Man
finner, att desse judaister förkastade nya testamentets
skrifter, förnekade och försmädade frälsaren, höllo den judiska
sabbathen och bespottade sakramenterna. Under Gustaf
Adolfs tid framträdde denna vantro ännu bestämdare 1i olika
delar af landet särdeles i Vesterås stift, hvarest en judaist,
vid namn PER Z Grytaäs, år 1619 blef halshuggen för
smädelser mot Kristus.
Ingen af denna tidens otaliga vidskepelser var dock så
allmänt gängse hos hög och låg som tron på trolldom. Denna
vidskepelse, som i Sverige såsom annorstädes räknade gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
