Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖLEBILDNINGEN OCH KATEKESUNDERVISNINGEN. 275
omöjliga uti, att de unge skulle kunna lära sig hela katekesen,
utan att kunna läsa den innantill. Derföre börjades öfver allt en
stor ifver att bibringa ungdomen färdighet i innanläsning, och
från fere håll ingick snart den underrättelsen, att
mångenstädes, der ingen kunde läsa förut, kunde nu de flesta barn
på I0 å 12 år läsa hjelpligen. Huru ett sådant resultat kunde
vinnas, är så mycket mer förvånansvärdt, som intet ordnadt
folkskoleväsende ännu fanns, utan blott den allmänna
föreskriften var gifven i kyrkolagen, »att föräldrarne måste
troligen förmanas att låta sina barn i deras kristendomsstycken
väl och fliteligen underrättas, och de, som den omsorgen i
församlingen åligger, vare sig kapellan eller klockare,
tillhållas med flit att drifva barnaläran och undervisa barnen att
läsa i bok» Dock får man ej glömma, att presterskapet
sattes i stånd till att noga pröfva, huru denna allmänna
föreskrift efterlefdes, dels genom de i kyrkolagen stadgade
katekismiförhören uti kyrkorna och dels genom samma lags
åläggande för kyrkoherden att besöka sina åhörare, »det ena huset
efter det andra, för att efterhöra deras kristendomskunskap,
ur hvilket allmänna lagstadgande den nyttiga anordning så
småningom uppväxte, som nu är känd under namn af
/usförhör.
Man finner, huru de anstalter, som vidtogos, visst icke
voro stora, eller föreskrifterna mycket detaljerade. Men så
mycket större och följdrikare var den verkan, som sålunda
åstadkoms, ty säkert är, att allt sedan Karl XI:s dagar
ingenstädes 1i verlden allmogen allmännare kunnat läsa i bok än i
Sverige. Länder nu detta konungen och hans rådgifvare
Spegel till stor ära, så är sannerligen presterskapets och
dess åhörares berömmelse i denna sak icke mindre. Ty utan
ihärdighet och god vilja å de underordnades sida hade
visserligen icke hvarken Paulinus, Svedberg eller Spegel med allt
sitt nit, icke heller Karl XI med sina lagstadganden förmått
åstadkomma ett sådant storverk.
Den ledtråd för religionsundervisningen, som allt sedan
reformationstiden begagnades, var Luthers lilla katekes. Redan
Olaus Petri hade utgifvit en fri bearbetning af Luthers
catechismus major, och under den följande tiden utkommo efter
hand en stor mängd förklaringar öfver den lutherska
kate
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
