Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SPENERSKA RÖRELSEN I STOCKHOLM. 283
1 sin trosbekännelse och deri »befunnen fast och grundad»,
samt att »ingen för studiers skull finge uppehålla sig vid de
misstänkta och beryktade akademier 1i Tyskland, i
synnerhet der det så kallade pietisteriet mest läres och yrkas», så
framt han ville anses värdig att här i riket bekläda något
embete.
År 1712 angafs i Stockholms konsistorium, att
konventiklar blifvit hållna hos myntmästaren LORENS CARELBERG
af den förut omnämnde kamrer Wolker och assessorn i kel.
kammarrevisionen GEORG LYBECKER, hvilken sistnämnde är
bekant, såsom den der gjorde första början med utgifvandet
af den mycket begagnade sångsamlingen Mose och Lamsens
visor, innehållande hufvudsakligen öfversättningar af tyska
pietisters psalmer. HAQVIN SPEGEL, som efter Erik Benzelii
död (1709) två år senare hade kallats att intaga
erkebiskopsstolen, kom sjelf till Stockholm att presidera i en
kommission, som senaten enligt hans förslag nedsatt af fyra
kyrkoherdar i Stockholm och två hofpredikanter.
De anklagade förekallades, och erkebiskopen sökte
bevisa dem, att deras sammankomster varit förbudna, onödiga
och skadliga, hvilket de icke ville medgifva. En af
kommissionens ledamöter, hofpredikanten GUSTAF ADOLF HUMBLE,
sedermera biskop i Wexio (tT 1741), var händ såsom en
strängt kyrklig man och hade många utan tvifvel
välgrundade anmärkningar att göra mot de anklagades ensidiga och
vilseledande lärosätt. Erkebiskopen var icke heller nöjd med
deras »otjenliga och förargliga ordasätt;, ehuru han ledde
förhandlingarne med mycken foglighet. Slutet blef, att
kommissionen i sitt till senaten afgifna utlåtande förklarade de
anklagade hafva gjort sig skyldiga dels till »dristig olydnad
mot öfverhetens bud», dels till »nyfiken villfarelse 1i läran».
Det oaktadt synas desse män icke hafva blifvit hemsökte
med något annat straff, än att man dels lade beslag på
deras boksamlingar, dels förbjöd dem att vidare hålla
konventiklar.
Emellertid gaf saken anledning till vidtagande af ett
nytt försigtighetsmått. Sannolikt emedan Wolker och hans
anhängare ideligen yrkade, att deras sammankomster ej varit
af det slag, som de kungliga förordningarne förbjödo, ansåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
