- Project Runeberg -  Handbok i Svenska Kyrkans Historia /
288

(1892) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

288 KYRKAN UNDER ADERTONDE SEKLET.



ut publicerade skrifter, som han utgaf 1729 under titeln Vera
demonstratio evangelica. Sjelf påtod Dippel, att han genom
sin skriftställareverksamhet »öfverändakastade hela den
lutherska kyrkan», och sant är, att han helt och hållet bröt icke
blott med denna kyrkas särskilda lärosatser, utan rent af med
sjelfva protestantismens principer.

Han delade nämligen alla mystikers och svärmares förakt
för det skrifna Guds ord och satte i stället ett från Gud
omedelbart utflödande och i alla menniskors hjertan inneboende
gudomligt ord eller ljus, genom hvilket först skriften kunde
rätt fattas och förstås. Att bibeln blifvit antagen som
osvikligt rättesnöre för både lära och lefverne, vore derföre att
anse såsom en villfarelse och ett bedrägeri.

Men Dippel vände sig ej blott mot den protestantiska
skriftprincipen, utan äfven mot den gängse uppfattningen af
försoningen och rättfärdiggörelsen. Föreställningen om en
Guds vrede, som genom ett offer måst stillas, förkastade han
såsom en Gud ovärdig föreställning. Gud är, menade Dippel,
idel kärlek, men icke straffande rättfärdighet. Han behöfver
ej försonas med oss, utan blott vz med honom. Guds Son
har icke kommit i verlden, för att tillfyllestgöra för våra
synder och förtjena oss saligheten, utan blott för att bringa
oss tillbaka från kärleken till kreaturen till kärleken till det
högsta goda samt derigenom försona oss med Gud. Derföre
hvarken skola eller kunna vi i Kristo söka någon tillräknad
rättfärdighet eller rättfärdiggörelse genom tro och förtröstan
på hans förtjenst och tillfyllestgörelse, utan det är den enda
nödiga och ensamt tillräckliga vägen att genom Kristum
blifva salige, om vi öfverlemne oss åt hans kraftiga inverkan
till vår helgelse, så att han steg för steg får bringa oss till
Guds kärlek och gemenskap, hvari den enda och hela
frälsningsordningen å vår sida består.

Vidare ansåg Dippel sakramenterna och all yttre
gudstjenst onyttiga. Den sanna kyrkan förklarade han vara de
Jfrommas gemenskap, men trodde, att — lika väl som de
kristne — judar, hedningar och turkar genom det inre ljusets
uppväckelse kunde varda Jesu lärjungar och medlemmar af
kyrkan. Den inre troslydnanden mot ordet och ljuset i
själen kunde nämligen finnas utan det yttre vetandet, och man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skh/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free