Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
suestör n HT N In öR oER
A
JUBELFESTER. 320
§ 149. Jubelfester.
Under det 18:de seklet firades i vårt fädernesland ztre
jubelfester. Likasom 100 år förut hölls den 17:de Mars 1721
en allmän tacksägelsefest i anledning af den evangeliska
lärans införande i Sverige. Den 14:de Juni (= 25:te Juni efter
nya stilen) år 1730 begicks såsom jubeldag till åminnelse af
Augsburgiska bekännelsens framlemnande på riksdagen i
Augsburg den 25:te Juni 1530. ,
Med ännu större högtidlighet firades den jubelfest, som
utgör gränsen för det tidskifte, vi nu senast behandlat. Den
8:de Mars 1793 samlades rikets presterskap, i närvaro af
hertiz KARL och den unge konungen GUSTAF IV ADOLF, uti
Upsala till högtidligt minne af Upsala möte år 1593. Denna
jubelfest hade på visst sätt karakteren af ett slags kyrkomöte.
Erkebiskop Troil förde presidiet och ledde förhandlingarne,
hvilka, såsom förut är antydt, förnämligast angingo ifrågasatt
antagande af ny bibelöfversättning, ny psalmbok och
kyrkohandbok. Ingenting afgjordes dock definitivt, utan de
ifrågavarande reformförslagen öfverlemnades till granskning af den
på hösten samma år tillsatta ecklesiastik-kommittéen.
För öfrigt illustrerades festen genom en theologie
doktorspromotion samt genom en svenek oration af filosofie
professorn DANIEL BOÉETHIUS (t 1810) och en latinsk af theol.
professorn ERIK JONAS ALMQVIST (t 1808) Det torde
förtjena nämnas, att begge dessa män voro ganska framstående
vetenskapsmän, som gjort heder åt Upsala högskola.
Boéthius var den, som först gjorde Kants filosofiska system
närmare kändt i Sverige. Almqvist åter egde en ovanligt
vid
» sträckt och grundlig theologisk lärdom samt gaf ny fart åt
det theologiska studiet vid Upsala universitet. För öfrigt
har han förvärfvat sig en icke ringa förtjenst genom sin af
trycket utgifna Commentarius in theses Ernesti, ett särdeles
godt dogmatiskt arbete, som utvecklade troslärorna i sträng
öfverensstämmelse med vår kyrkas bekännelseskrifter och
tillika tog dem i försvar mot allehanda nymodiga försök att
undergräfva deras grundval.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
