Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
€ :
HEDBERGIANER. 345
efter hand förökades egovidden till omkring 9,000 tunnland,
belägna i en af de bördigaste trakter af Illinois.
För folket sörjde profeten ganska illa, och den
gemensamma ekonomien gick dåligt. Efter några år blef Erik
Jansson af en sin forne anhängare, hvars hustru icke ville
göra mannen sällskap, då han lemnade kolonien, och i denna
sin trolöshet uppmuntrades af profeten, till hämnd härför
ihjälskjuten den 30:de Maj 1850. Koloniens ledning öfvertogs
nu af sju s. k. »styresmäm. De herskade lika godtyckligt
öfver det arma folket, men skötte affärerna bättre, än
profeten hade gjort. Koloniens förmögenhet steg i slutet af 1850:
talet till öfver en million dollars, men ingen redovisning,
ingen kontroll hindrade styresmännens fria disposition af den
»gemensamma kassan» Det dröjde också icke synnerligen
många år, förrän hela sekten upplöstes, egendomen såldes och
ledamöterna förskingrades.
§ 155. Hedbergianer.
Icke alla antinomistiskt sinnade läsare inom Heisingland
kunde gilla Erik Janssons hänsynslösa uppträdande eller vilja
sluta sig till en så djerf nyhetsmakare. De höllo sig i stället
till den gamla rutströmska herrnhutismen, och snart fingo
de en mer försigtig och vida skickligare ledare och
sakförare.
Den nye anföraren blef en finsk prest, vid namn FREDRIK
GABRIEL HEDBERG. Han angrep icke, såsom Erik Jansson
hade gjort, Luther sjelf. I stället gaf han sig sken af att
förfäkta just den store reformatorns egen uppfattning af
evangelii sanning, enär han försäkrade sig vilja återställa den
ursprungliga lutherska rättfärdiggörelseläran genom att
bortrensa den smitta af synergism och verkhelighet, hvarmed
hon blifvit förderfvad icke blott af en Spener och Tollstadius,
utan äfven af en Fresenius och Nohrborg. I sin skrift: Pietism
och kristendom påstod nämligen Hedberg, att Spener och hans
vänner svårligen afvikit från Luther, i det de skulle hafva
lärt, att menniskan före syndaförlåtelsen kunde och borde
genom egna själsansträngningar hos sig öfverväldiga synden,
och att hon således borde i viss mening vara ren och helig,
innan hon finge förtrösta på den oförskylda nåden 1i Kristo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
