Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 KYRKAN UNDER NITTONDE SEKLET,
Inom kort blef tilloppet af den engelske predikantens
svenska åhörare ganska stort, så att de icke längre ansågos
kunna rymmas i det dittills begagnade kapellet. Owen och
Scott ingingo då i Febr. 1838 till regeringen med en
ansökan att å Wesleyanska methodistkonferensens 1i England
vägnar samt till dess egande och besittning få inköpa en
tomt i Stockholm och der uppföra ett kapell till offentlig
gudstjenst. Denna begäran bifölls, och den 24:de Okt. 1840
invigdes det nya methodistkapellet.
Men snart yppade sig mycken ovilja mot Scott och hans
verksamhet. Under en om hösten 1841 företagen resa till
Nordamerika, för att der samla gåfvor till betalande af
kapellbyggnadens skuld, hade Scott på flere ställen i de Förenta
Staterna yttrat sig ofördelaktigt om svenska folkets
gudsfruktan och seder. När han efter sin återkomst ämnade
fortsätta sin verksamhet biand ett folk, hvars nationalkänsla
han sålunda hade sårat, fick han erfara hvarjehanda obehag.
Ströskrifter utforo bittert mot methodismen. Scott utpekades
oförsynt och hånades i sjelfva utöfningen af sin tjenst. Nu
stängdes kapellet för någon tid, och när Scott åter ville börja
att predika på svenska och derom gjorde hemställan hos
öfverståthållareembetet, vägrades detta genom utslag af den
25:te April 1842, hvarpå han genast lemnade Stockholm och
afreste till England. Han dog i Glasgow 1874. +
Huruvida Scott här gjort några proselyter, känner man
icke, men väl att många svenskar gerna åhörde hans
predikningar och anlitade honom för enskild själavård. Sjelf har
han i rapporter till methodistkonferensen yttrat, att han
åsyftade svenska kyrkans upplifvande, icke att frånvinna henne
bekännare. Troligt är dock, att Scott, efter vunnen fastare
ståndpunkt, skolat sträcka sin verksamhet längre och söka
vinna anhängare åt sin sekt bland vår kyrkas medlemmar.
I Stockholm fortsattes Scotts arbete af hans vän och
medhjelpare Rosenius. Men att denne man icke var böjd
för en specifikt methodistisk kristendomsuppfattning, hafva
vi förut sett. Deremot började methodismen att från
Amerika tränga sig in här i landet. Detta skedde omkring 1870.
Sekten vann allra först inträde i vestra och södra
Sverige, särdeles i Göteborg och några andra städer, men
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
