Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIG LAGSTIFTNING. 369
Bland förändringarne 1 kyrkans författning utgör
återin
förandet af en synodal kyrkorepresentation utan tvifvel den
vigtigaste och mest betydelsefulla. Bekant är, att under
reformationsseklet åtskilliga kyrkomöten höllos i Sverige.
Men efter 1600:talets ingång kommo dessa synoder ur bruk,
och man började 1i stället att vid riksdagarne äfven behandla
kyrkoärenderna, så att följaktligen statsrepresentationen
jemväl fungerade såsom kyrkorepresentation. Olämpligheten af
en sådan anordning låg för öppen dag, och redan den
skarpsynte Johannes Rudbeckius insåg, att man härvid kommit på
en afväg, och att man hellre borde enligt »antique&e ecclesix
praxis» låta »per synodos et conventus afgöra ecklesiastika
saker».
Vid 1844—45 års riksdag väcktes inom presteståndet
fråga om inrättande af allmänna kyrkomöten. Men emedan
dåvarande kyrkolagskommitté tillämnade ett fullständigt
förslag 1 detta hänseende, ansåg man sig icke böra gå detsamma
1 förväg.. Änyo bragtes frågan å bane vid 1853—54 års
riksdag, men endast presteståndet omfattade det framstälda
förslaget med bifall, hvarföre frågan tillsvidare förföll.
Ändtligen vid riksdagen 1856—58 förenade sig
ständerna om ett förslag till kyrkomötesförfattning, och den 16:de
Nov. 1863 utfärdades Kegl. Maj:sts förordning angående
allmänt kyrkomöte. Enligt densamma utgöras svenska kyrkans
ombud af trettio prester och lika många lekmän, hvilka
under erkebiskopens ordförandeskap skola sammanträda till
allmänt kyrkomöte hvart femte år å dag och ort, som konungen
utsätter, samt ega att upptaga kyrkliga mål, dem konungen
till mötet öfverlemnar, eller hvarom fråga af någon mötets
ledamot väckes.
Sedan midten af innevarande århundrade har
kyrkotuktslagstiftningen undergått en genomgripande förändring. Vi
erinre oss ifrån det föregående, huruledes genom 1686 äårs
kyrkolag den s. k. kyrkoplikten nära nog förvandlades till
ett verldsligt straff, enär den endast af verldslig rätt kunde
åädömas, hvaremot den specifikt kyrkliga straffmagten
egentligen blott bibehölls i sådana fall, der syndaren antingen ej
straxt kunde lagföras, eller ock gjort sig skyldig till sådana
förseelser, som icke voro i verldslig lag med något straff
Cornelius: -Handbok i Sv. kyrkans hbist, 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
