Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 SO EKEYREAN UNDER NITTONDE SEKLET.
Fuilständigare än den gamla, innehöll den nya
handboken åtskilligt, hvarom i den förra föreskrifter saknades.
Detta gäller 1i synnerhet om nattvardsungdomens
konfirmation och om skriftermålet.
Förut är nämndt, att konfirmationen visserligen redan
före slutet af förra tidskiftet var temligen allmänt införd 1i
bruk. Men lagligen stadgad och formulerad blef denna
kulthandling först genom 1811 års handbok.
Hvad skriftermålet beträffar, så erinre vi oss från det
föregående, att det i kyrkoordningen föreskrifna enskilda
skriftermålet så småningom kom ur bruk. Till en början
gick det efter all sannolikhet så till, att flere eller färre af
dem, som skulle skriftas, på en gång uppträdde i koret och
sjelfva framsade sin syndabekännelse, hvarpå presten under
handpåläggning aflöste hvar och en särskildt. Sedermera
infördes s. k. skriftetal, öch presterna började att föreläsa
syndabekännelsen samt derpå aflösa alla på en gång, men
när detta bruk först infördes, är oss icke bekant. Samma
ovilkorliga aflösningsformel, som förut begagnats vid det
enskilda skriftermålet, nyttjades länge vid det allmänna, till
dess samvetsgranna prester af farhåga, att ovilkorlig
aflösning, om den tillsades alla, som infunnit sig vid skriftermålet,
skulle leda till falsk säkerhet, i stället företogo sig att
vilkorligt aflösa, en anordning, som af de särskilda
stiftsstyrelserna godkändes. Man finner af allt detta, huruledes såväl
allbnänt skriftermål som wvilkorlig aflösning redan hade gjort
sig gällande in praxi, men lagligen föreskrifvet blef såväl det
ena som det andra först genom den nya handboken.
Nyss antyddes, att vår liturgi visserligen ej undergick
samma totala omstöpning, som vid denna tid företogs i andra
länder. Men förändringarne voro i alla fall stora nog, och
den ifrågavarande handboken bär temligen tydliga spår af
den tid, hvilken hon tillhör. Vi hafva ock sett, huru de
s. k. läsarne allt ifrån början högt uttalat sitt missnöje med
densamma.
Af detta och andra skäl fann man sig omsider föranledd
att låta kyrkohandboken undergå en revision. En kommitté
förordnades 1852, som redan 1854 hade sitt förslag färdigt,
hvari med varsam hand förändringar blifvit vidtagna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
