- Project Runeberg -  På skidor : Skid- och friluftsfrämjandets årsbok / 1929 /
9

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gudar på skidor av IVAR LINDQUIST.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det faktum att det finns nordiska, eller rättare sagt
norska mytfigurer, som tänks gå på skidor, torde i och för sig
vara mycket belysande: skididrott har varit allmän hos de
nordbor, som berättade och nedskrev dessa myter. Då
nedskrivandet skedde i runt tal på 1200-talet, vinner vi således
en fast punkt for tidsbestämningen.

De mytiska figurer, som kommer i fråga, är Völund, Egil
och Slagfinn i kvädet Völundarkvida, och vidare gudarna
Ull och Skade.

Som bekant trodde våra förfäder allmänt — och spår av
denna tro lever ännu här och var med friskt liv — att det
finns ett dubbelgångarfolk till människorna, som är osynligt
för vanliga människors blickar. De har sina bostäder under
människors bostäder, de har boskap som människorna och
de liknar människorna till utseendet mest av alla mytiska
varelser. När jag tillägger, att de dock oftast tänks som
småväxta, blir det klart att, vad jag syftar på, är älvfolket
eller älvarna, som de hette i det forntida Norge. Ett
gemensamt drag i folktron om dessa i Norden tycks vara, att
de är ytterligt lättretade och grymma i sin hämnd. De
tänktes som mycket fagra till utseendet. På fornengelska
betecknade adjektivet aelfscyn (alvaskön, skön som en alv)
den högsta grad av skönhet.

Vi har ett kväde i den poetiska Eddan, den ovannämnda
Völundarkvida, som handlar om tre älvar, Völund, Egil och
Slagfinn. I den dikten får vi se älvarnas natur levande
skildrad som i ingen annan Eddadikt. Början på Völundarkvida
är liksom en särskild dikt, ett förspel till den egentliga
berättelsen om Völund. Den handlar om de tre älvarnas
kärleksliv med tre svanemöar. Vi försätts till en vildmark. Ulvdala
heter gården, där alvmännen bor. De är ljushyllta väsen.
Det talas om Egils ljusa famn och Völunds vita hals. De
tre bröderna brukar vara ute på jakt. När det är snö, går
de på skidor. En sommardag fann de vid en sjöstrand tre
prinsessor, som hade lagt av sig svanehamnarna, som de
hade flugit dit i, och satt och spann lin. De rövade dem och
tog dem till hustrur och levde samman med dem i många år,
tills prinsessorna lyckades fly.

Nu är det ju känt, att Völund och Egil är sägenfigurer,
inkomna till Norden från den kontinentalgermanska
sägenkretsen. Völund är mästersmeden och Egil är
mästerskytten. Vad som här skall särskilt påpekas är, att de görs till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:09:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skidor/1929/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free