Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om skidor, snöskor och skarbågar och deras utvecklingsformer av N. E. HAMMARSTEDT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emot likartade träplattor brukats av människor för att
passera kärr och myrar. De kallades där mada-skor. Genom
att förlänga en dylik platta och göra henne lämplig för en
glidande rörelse kom man enligt min mening till skidan.
Genom att åter med vinnande av nödig vidd göra henne
möjligast lätt att lyfta vid gående kom man till skarbågen. Men
likasom man ingalunda i ett steg nådde fram till skidan i
dennas utvecklade form, likaså måste ock flera
utvecklingsskeden passeras, innan man förstod att konstruera en
skar-båge av t. ex. den eleganta form, som den canadensiska
visar. Det torde därför vara av intresse att påvisa några spår
även av den utvecklingsbana, skarbågen under sin utdaning
tillryggalagt.
För mången av denna uppsats läsare torde vara obekant,
att "snöskor", erinrande om de indianska, användas och
sedan århundraden använts i Norden. Så är emellertid
förhällandet. Och dessa "snöskor" eller skarbågar torde hos
oss, Nordens germanska invånare, vara äldre än skidorna,
vilka, såsom jag ovan i kapitel 1 redan framhållit,
otvivelaktigt i en forn tid kommit till oss från lapparna. Hos dessa
saknas skarbågen. Däremot omnämnas dylika eller
likartade redskap redan av grekiska författare såsom i bruk hos
åtskilliga bergtraktsinvånare, vilka troligen varit av arisk
och alltså med oss mer eller mindre befryndad folkstam.
Sålunda omtalas omkring år 20 före vår tidräkning, att
bergsbor i Kaukasus bundo på fötterna tamburinliknande skivor
av ogarvad oxhud och att Armeniens invånare på samma
sätt brukade runda träskivor. Omkring 160 år senare
omnämner en annan grekisk författare runda skarbågar av
vidjor. Det är i denna sistnämnda form som "snöskon" i
norden allmännast förekommer. Benämningen är här
vanligen tryga eller truga, ett ord, som användes för "snöskor"
av såväl träplattor som av vidjor och vilket även jag i det
följande vill bruka i stället för det hävdvunna men högst
olämpliga och av brist på kännedom om våra
folkförhållanden bildade ordet "snösko". Vidjetrygor anträffas utom i
nordliga och västliga Sverige samt i Norge även i Finland
inåt Karelen, varest de kallas laupat. I Nyland brukas de vid
slåtterarbete å sänka marker.
Näppeligen torde någonstädes, utom i Nordamerika, så
olikartade typer av trygan kunna påvisas som i Sverige.
Såsom redan nämnts, finner man där trätrygan i både Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
