Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skidtävlingarna vid de Olympiska Vinterspelen i S:t Moritz år 1928 av IVAR HOLMQUIST.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska skidlöpartruppen i tävlingsdräkt. G. Dyhlén, foto.
att hava fördel av vinterspelen, som säkert varit en god
reklam för platsen. Direkt räknades det dock med att
förlusten skulle bliva omkring 1 miljon guldfrancs. I
omkostnaderna ingick bl a, 400,000 guldfrancs, som staden fått
betala hotellen, för att dessa skulle bereda de aktiva
deltagarna rimliga inackorderingspris.
För idrott voro förhållandena i de flesta avseenden
idealiska. God skidterräng av alla slag inpå knuten. Ett otal
förstklassiga skridsko-banor. Varje hotell hade sin.
Världens bästa Skeleton bana och den vida bekanta Bob-banan
Cresta-Run med sitt berömda Sunny Corner. Endast den
verklige skidturisten, den som framför allt föredrager de
längre högfjällsturerna, var sämre lottad, då St. Moritz just
icke är någon lämplig utgångspunkt för längre färder. I
detta avseende tål platsen ingen jämförelse med vårt
svenska Storlien. De skidlöpande voro i regel väl utrustade
och klädda. Särskilt tilldrogo sig damernas smakfulla
skid-dräkter uppmärksamhet. I regel väl sittande dräkter med
långbyxor. Riktigt vilsamt för ögat var det, att icke
ständigt möta de vackra benen i silkesstrumpor. Skidorna voro
lämpade för alpterrängen, korta och mycket kraftigare än
vad vi äro vana vid. Av bindningar förekommo nästan
uteslutande våra nordiska bindningar med Huitfeldt som urtyp.
Förgäves spanade jag efter någon "Bngen-bindning" —
detta särskilt sagt till dem, som efter Bilgeris besök här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
