Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skidtävlingarna vid de Olympiska Vinterspelen i S:t Moritz år 1928 av IVAR HOLMQUIST.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skidterräng vid Muottas Muraigl.
T. Bång, foto.
av en strålande sol och de vita jättarna praktfullt
avtecknande sig mot Italiens blå himmel. I stugans besökandebok
funno vi, att samtliga militära patruller hade gjort
Diavo-lezzaturen.
Nedfärden blev spännande, där den gick genom en rätt
smal, mycket brant ravin ned till den stora Morteratsch
glet-schern. Det var en utmärkt övning i alpin skidteknik, och
nog skulle vi ibland hava önskat oss litet mera säkerhet
eller snarare mera djärvhet, ty den saknas i allmänhet mest.
I den trånga ravinen, som brant stupade ned mot gletschern,
gjorde vi korta slag och vände fegt nog med lappkast i st.
f. att gå rakt utför med bågar eller svängar. En ringa tröst
var det, att polacken icke var oss överlägsen! Färden över
gletschern med dess stora öppna sprickor, mellan vilka vi
kryssade oss fram var intressant och bjöd på härliga
utförs-löpor.
När banan för patrulltävlingen bekantgjordes, visade det
sig, att det varit förtänksamt att träna i själva
högfjällsterrängen.
Enligt tävlingsbestämmelserna skulle varje patrull bestå
av en officer och tre man, av vilka en fick vara underofficer.
Distansen var 30 km. och skulle tillryggaläggas med
patrullen i möjligaste mån sluten. Om det i mål var mer än 30
sek. mellan första och sista man, blev patrullen
diskvalificerad. -Denna bestämmelse var ganska hård. Om t. ex. en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
