Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arlberg och Kandahar av C. G. D. HAMILTON.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. L.: "Jag är mycket glad att höra Er säga så och det skall bliva
mig ett särskilt nöje att föra Edra åsikter vidare till min vän, herr Alex.
Keiller. Han har varit mycket hård mot mig, då jag hållit före, att
stäm-kristianian vid alla tillfällen kunde ersätta den styrda kristianian. Till
mig har man sagt, att den styrda kristianian är en snabbare sväng, mer
passande för tävlingsåkning. Men säkerligen beror farten i svängen på
kurvans radie. Ju mer bågen närmar sig en rak linje, desto större blir
farten i svängen. Stämkristianiasvängar kunna göras med vilken radie
som helst, och jag har aldrig kunnat begripa, varför denna sväng är
långsammare än den styrda kristianian."
Sch.: "Denna är förvisso icke så säker. Den styrda kristianian är
alltid farlig utom i den allra bästa snö. Om stämkristianian misslyckas,
hållas skidorna tillsammans, men om den styrda kristianian misslyckas, gå
skidorna åt var sitt håll med obehagliga följder. Stämkristianian har ett
mycket större fält för sin användning. Den styrda kristianian kan icke
göras från en på långt när så plan sneddning; icke heller kunna
serpentiner göras med tillnärmelsevis så kort radie med den styrda som med
stämkristiania. Vidare kan man icke göra den styrda kristianian i djup,
tung snö eller på bristande skare som man kan med stämkristiania. Än
vidare är det påtagligt, att stämkristianian går fortare, emedan skidorna
kunna fås att sladda hastigare och säkrare genom att stämma än genom
att styra."
A. L.: "Vilka äro Edra åsikter beträffande rak utförslöpning?"
Sch.: "Främre foten bör skjutas fram, då man åker från hård till lös
snö eller till slät mark efter en brant backe. Den får inte skjutas fram
för långt; bakre hälen får aldrig lyftas från skidan."
I fråga om utrustning föredrager Schneider långa, breda
skidor och anser, att löpare av normal styrka skola använda
så långa skidor, som är förenligt med ett bekvämt lappkast i
en brant backe. Som varje annan skidlöpare håller han på,
att hans system är baserat på idealet av största hastighet i
förening med säkerhet och behärskning.
Lunn diskuterade även Arlbergskolans grundsatser med
Fanck. Denne tyckte att Schneider var litet för överdriven
ifråga om sina åsikter om telemark. Hur det än är, bör
nybörjaren lära sig telemark. Den är ofta lättare än någon
annan sväng. Det kan väl gå an för Schneider, som är en av
världens bästa terränglöpare att specialisera sig på
stämkristiania och aldrig göra sig besvär med att göra en
telemark, men därav behöver ingalunda följa, att nybörjare och
längre komna skidlöpare kunna tillåta sig att helt avstå från
telemarken.
Men naturligtvis är det inte fråga om annat än att då
båda äro utförbara, kristianian bör föredragas framför
telemarken. Lunn säger själv, att, innan han besökte Arlberg,
gillade han fullkomligt denna skolas huvudgrundsatser, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
