Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovsång till Rämshyttan av BIRGITTA LILLIEHÖÖK.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
främjandet, om han i gengäld ville inge mig kraft och
humör att följa övningarna i Rämstugan den 20—25 mars
1928. Och se, jag blev bönhörd!
Vid middagen placerade vi oss vid olika småbord i
stugans rymliga och trivsamma matsal och på verandan. Den
omtänksamma färdledaren, Sven Nissing, hade redan på
tåget delat ut hektograferade bordsvisor till alla deltagarna,
så att vi nu ganska unisont stämde upp "sången om
anjo-visen".
— Solen lyste frikostigt över öar och höjder––––—
Stämningen var där genast. Vi blevo tvärbekanta med
varandra, även om det kanske dröjde rent av ett par dagar,
innan man hade alla namn klart för sig. Efter maten
meddelade färdledaren morgondagens program, varefter den
pliktskyldiga grammofonen stämde upp en glad låt, sen den
fått förhållningsorder av experten på området, fröken
"Kalven". Dansen tråddes med liv och lust och den
förberedande benmuskelgymnastiken fortsatte till sängdags, klockan
elva. Med någon svårighet begav sig var och en till sin
anvisade koj. Helst hade vi nog stannat uppe ett tag ännu,
för så är det alltid, när man har roligt och trivs. Men
färdledaren var obeveklig, och morgondagens strapatser
hägrade. Inkommen i min lya, fann jag lilla P. där före mig.
Vi skulle alltså bli rumskamrater. Av den första dagen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
