Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mera om skidans historia av K. B. WIKLUND.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som just den ifrågavarande skidtypen, den med
urgröpt fotställ, spelar en viktig roll i denna
teori. Men därom innehåller hans artikel icke
ett ord. Jag måste väl tyda detta så, att det
stora sjöslaget är slut och den ena partens
flaggskepp retirerar, gynnat av den inbrytande
nattens mörker. För att försvåra förföljandet
gnistar likväl amiralen till arriärgardet —
heter det visst — och låter det kasta ut några
 |
| Torkel Tomassons förklaringar till motstående figurer: "Fig. 1., en tall med karakteristisk lutning och böjning, varav ett vant, lapskt öga — förutsatt att tallen lutar mot morgon- eller middagssol och står på torr mark, företrädesvis tallhed eller sandås — sluter sig till, att trädet innehåller duglig tjurved till skidvirke, måhända utsökt. Av bilden framgår vidare, huru en same står i förhållande till trädet, på vars högra sida han med yxan, ungefär på höjden för fotstället på en skida, försiktigt täljer en mer eller mindre djup rand för att närmare undersöka, huruvida tjurveden är tillräckligt tjock och fin att lämpligen tjäna till skidämne. (Tjurveden förekommer på den sida, varåt trädet lutar). I fig. 2 har — sedan trädet fällts, skidlängden kapats av — tjurveden, förutsatt utsökt sådan, frigjorts från tallen enbart med yxa, utvisande längs hela skidlängden en öppen, av naturen skapad urholkning. Fig. 2 a och 2 b samma virke, sedd från olika sidor, grovt tillyxad för hemforsling och i fig. 2 c (se särskild teckning) i färdigt skick till vänsterskida, kuovte. Fig. 3, tjurvirke till en högerskida (make åt föregående), i fig. 3 a i färdigt skick, pietsek el. träuka. Fig. 4, en slags primitiv sponthyvel, bevlo, som vid tillverkning av akjor användes för att åstadkomma inskäringar (spont), sannolikt har det också använts för inskäringar på vardera sidan av fotstället på en skida; i den streckade knivens riktning användes samma verktyg till förfärdigande av smala åsar, som på teckningen i fig. 2 c i någon mån äro synliga ett stycke framom och bakom fotstället. (Huruvida dessa åsar fordom haft någon praktisk betydelse, eller om de uppkommit enbart ur dekorationssynpunkt är icke känt). Fig. 5, ett slags drag, giesalm, ena halvan försedd med en avbruten nålögla, som gör två fina ränder, andra halvan försedd med ett litet runt knivblad, som skrapar en aning urholkning, suöme. Fig. 6, en lapsk snickarbank, dobro. Fig. 7, en skidspets, utvisande ränder och mellan dem en aning urholkning, gjorda med verktyget i fig. 5. Fig. AB, tvärsnitt av fig. 2 c. Fig. 8. tvärsnitt vid fotstället av en skida, som, enligt prof. Wiklund ("På Skidor" 1928), är ett mossfynd från Uleälvsdalen, Finland." Fig. 2 c och fig. 8. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
