Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mera om skidans historia av K. B. WIKLUND.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skidh, vilket betyder "kluvet trästycke" och sålunda passar
som namn på vad slags skida som helst. Högerskidan
däremot hette ondurr eller andri, och samma ord i den ena eller
andra formen betyder i de nuvarande svenska och norska
dialekterna — när det ej betyder högerskida.) —
"träsko-ning eller järnskena under slädmedär" och t.o.m. "vaggmed".
I äldre Västgötalagen pmtalas andurstang "en stång, som
sättes under slädmeden", vilket ord är bekant även från
våra nuvarande dialekter i samma eller liknande betydelse.
I finskan, dit ordet tydligen kommit västerifrån redan i
ur-nordisk tid, betyder antura "sula, fotsula, järnskoning under
slädmeden, köl, alv (under matjorden)". I den med finskan
nära besläktade estniskan betyder änder, andur "köl" och
likaså det liviska andör, andörs, och från liviskan eller
estniskan har ordet t. o. m. vandrat vidare till lettiskan, där
det heter andrus eller andra och betyder "köl" eller "kölens
infattning". Ursprungligen har detta nordiska ord tydligen
varit namn på en skoning eller sula, som man fästat under
ett föremål för att hindra dess nötning mot marken m. m.
Det är då betecknande, att just högerskidan fått detta namn.
Högerskidan skulle att döma av sitt namn egentligen blott
skydda foten från att bli skadad, när man sparkade sig fram
med den och gled på vänsterskidan, och dess namn är
sålunda ett icke oviktigt stöd för den uppfattning av den
västra skidtypens uppkomst jag vedervågat i "På Skidor" 1926,
s. 16. Högerskidan bör alltså redan vid sin uppkomst ha
varit en tämligen kort tingest, och den kan icke, såsom
Torkel Tomasson vill göra gällande, vara förkortad eller
förkrympt ur en verklig skida av samma eller ungefär samma
längd som den vänstra. I så fall borde den väl ha
bibehållit sitt gamla skidnamn och icke blivit omdöpt.
Härmed är ju emellertid icke sagt, att den längre,
vänstra, verkliga skidan av begynnelsen ovillkorligen skall ha
haft ränna. Om den, såsom jag föreslagit på nyssnämnda
.) Detcäldsta belägget på ordet i svenskan härstammar från Johan
Bureus, som i sin märkliga handskrift "Sumlen" (Svenska Landsmålen,
bihang I 2, s. 41) gör följande tämligen dunkla anteckning: "Mins
Skidh-stadh ther Skidhen stanadhe i Ulånger och Andars eedh af andarn af
gubben och skidhet af henne som satt i stenen", d. v. s. Kom ihåg Skidsta
(by i Ullånger i Ångermanland), där skidorna stannade i Ullånger, och
Andars eedh (för mig okänd plats, vars namn Bureus enligt någon
folksägen vill härleda) av andarn av gubben och skidan av henne, som satt
i stenen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
