Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viktor Balck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en lycka för Sverige, att Balck just då stod beredd och rustad att träda
fram. Balcks fängslande personlighet — hans talegåva, hans spänstiga kropp
och sinne — visste ej av några hinder. Alla, även de trögaste, rycktes
med av Balcks brinnande entusiasm. Det blev en den fysiska fostrans
renässans som aldrig förr.
Det är ej någon överdrift säga, att Balck för dåtidens ungdom var ett
ideal, en apostel, vars talrika lärjungar sedan spridde. hans lärdomar över
hela landet. Gymnastik, fäktning, allmän idrott, skridsko- och
skidlöpning, bollspel m. m. — allt skulle prövas, allt anpassas efter tidens krav.
Idrottsregler skulle utformas, allt skulle organiseras, det bästa behållas
och vidare utvecklas. Det var en härlig tid!
Den äldre skolans gymnaster skakade betänksamt på huvudet åt
nymodigheterna, och den strid mellan gammalt och nytt, som alltid är
oundviklig i brytningstider, blev både långvarig och bitter. Om den slutliga
utgången av meningsbrytningarna behövde man dock ej tveka — Balcks
energi och entusiasm i striden för en i sig själv livskraftig sak måste segra
— och de segrade fullständigt.
De nya, friska impulser Balck tillförde den Lingska gymnastiken ha
sedan dess burit rika frukter, och det blev Balck förunnat att leva tillräckligt
länge för att bevittna, att den planta, han i ungdomsåren satte, vuxit till
ett härligt träd med talrika friska årsskott.
Viktor Balck var jämte Adolf Heijkenskjöld och Erik Frestadius med om
att lägga grunden även till Föreningen för skidlöpningens främjande i
Sverige. Det var år 1892t när Holmenkollenbacken invigdes av den då
fyra år gamla Föreningen til Ski-idraettens fremme, som blev den svenska
skididrottens genombrottsår. Vad dessa män då bevittnade av duktighet
och sann idrottsanda hos de norska skidlöparna förstodo de genast att taga
vara på. De voro alla tre handlingens män. Under uppehållet i den
norska huvudstaden fingo de löfte om att få hit till Stockholm
segervinnarna i Holmenkollen. Dessa kommo redan samma vinter, tävlade och
segrade. Men ej nog härmed, det intresse de norska skidlöparnas käcka
framträdande väckte var så stort, att en föreningen av för dåtida
förhållanden stora mått kunde bildas, vilket skedde i mars 1892, och föreningens
namn blev Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige.
Balck kvarstod sedan 15 år i Skidfrämjandets styrelse, varefter han
kallades till dess hedersledamot. Men intresset för föreningen upphörde ej
med att han drog sig tillbaka från ledningen. Balck följde ännu sistförlidne
vinter med oförminskat intresse Skidfrämjandets arbete och gladdes över
den utveckling av verksamheten, de senare åren fört med sig.
Till Viktor Balcks bår sände Skidfrämjandet en krans med inskriften
"Gärd av tacksamhet och saknad. Ditt verk skall leva."
C. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
