Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammal skogslöpares funderingar och erfarenheter om skidforskning och tjurvirke av jägmästare Sven Cederberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
över av tidvatten eller annan flod tidvis översvämmade
gyttjebankar vid fångst av fisk, krabbor etc. Sådana redskap lära
ännu vara i bruk dels i Koreas och Kinas kusttrakter, dels vid
Nordsjökusten i Ostfriesland och Slesvig. Den södra skidtypen,
som även förekommit och ännu torde förekomma i södra och
mellersta Skandinavien, anses hava invandrat hit över
Östersjön, Åland eller möjligen Danska öarna. Hos båda dessa
skidformer, den arktiska och den södra, äro skidorna i varje
par sinsemellan lika eller i det närmaste lika långa. Den
nordiska eller centralnordiska typen, som den även benämnts,
skiljer sig från de båda övriga urformerna därigenom, att de
båda skidorna i paret äro av sinsemellan avsevärt olika längd,
varvid den längre alltid tillverkades av hårt träslag —
vanligen av tjurvirke från barrträd — och på undersidan oftast
var försedd med en urkälning eller ränna av växlande bredd.
Den kortare skidan tillverkades däremot i regel av löst och
lätt träslag och var vanligen på undersidan skinnklädd
merendels med s. k. bellingskinn från bakskankarna av älg eller
ren eller ock såsom hos arktiska folk av sälskinn med
hårlaget riktat från skidans framspets mot bakspetsen. En dylik
skinnbeklädd skida saknade givetvis ränna. Då den kortare
skidan var oklädd, gjordes den av hårdare virke och
vanligen med ränna på undersidan. Den längre skidan fördes
nästan alltid med vänstra och den kortare med den högra foten.
Var skidlöparen emellertid vänsterhänt, blev förhållandet
omvänt, så att den längre eller löpskidan fördes av höger fot;
åtminstone var så fallet, om endast en stav begagnades, vilken
då fördes med vänstra handen eller till vänster.
Dessa oliklånga skidor hade ett jämförelsevis begränsat
utbredningsområde, nämligen mellersta och norra delarna av
Skandinaviska halvön och Finland, och det har diskuterats
livligt, för att ej säga hetsigt, om det varit skandinaver,
finnar eller lappar, som uppfunnit och utvecklat denna skidform.
Diskussionen synes mig ha resulterat i, att dylika skidor
uppkommit någonstädes i Skandinavien i forn tid. Det troliga är
väl, att de från söder eller sydost till Skandinavien
invandrade germanerna, om de då känt till bruket av skidor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
