Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Jämtlands oupptäckta fjällvärld av redaktör Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ger 600 m över havet, alltså på samma höjd som Storlien, och
snötillgången brukar här vara synnerligen god. Det är lätt
att komma till Åkersjön numera, då vägen hålles öppen för
biltrafik även på vintern. På ungefär 3 timmar förflyttades
vi från Östersund (med postbuss till Lillholmsjö och därefter
med bil) till Åkersjön, där skidfärden startades. I
kvällsskymningen klevo vi ur bilen och mottogos av disponenten
Nils Zetterström vid Åkersjöns getostmejeri. Disp.
Zetterström är en energisk och driftig karl. Hans stora hobby är
karolinerminnena, men till vardags ägnar han sig åt
getostfabrikation och turisttrafik. Den sistnämnda näringsgrenen
har inte fått så stor omfattning än i dessa trakter, men "vänta
tills Åkersjön blir känd", säger han och ser förhoppningsfull
ut. Sedan ett par år tillbaka har organisationskommittén för
skolungdomens fjällfärder förlagt några grupper skolgossar i
Åkersjön. Vid vårt besök voro de tillgängliga utrymmena
upptagna av skolynglingar från Göteborg och Örebro. Alla voro
stormförtjusta över vistelsen i Åkersjön och beklagade bara,
att de ej fingo stanna kvar längre än veckan ut. Åkersjön är
en rätt stor by med gott jordbruk, och tack vare
bostadsförbättringslånen ha nya, präktiga hus växt upp på nästan varje
gård. Utsikten över fjällen är storartad, och i skogsåsarnas
gläntor skymta gårdar och gamla fäbodar, som skulle bli
idealiska turisthärbärgen. Då det i Åkersjötrakten finns
hundratals fäbodar, får man hoppas, att Skidfrämjandets
fäbodinventering utsträckes även till dessa områden.
På långfredagens morgon startade vi vår skidfärd och
vinkade farväl åt Åkersjön. Första milen följde vi landsvägen
och kommo till den lilla byn Bakvattnet, där jakt och fiske
säkerligen än i dag är ett mer givande näringsfång än
jordbruket. En fjällby, som fortfarande saknar väg, är Ansätten
i Hotagen. Det torde väl också dröja både länge och väl, innan
den byn får sin vägfråga löst. Mellan Ansätten och Bakvattnet
är det ungefär en mil, och den sträckan klövjar man på
sommaren och kör med trygor på vintern. Spåren voro mest
igensnöade, då vi satte kurs mot Ansättfjällen. Men snart nog voro
vi uppe på kalfjället och fingo en grann utsikt över fjäll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
