Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Jämtlands oupptäckta fjällvärld av redaktör Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lockande i sin otillgänglighet, sin stolta prakt och vilda
skönhet. Färden gick mot Långvattnet, och där — vid norra sidan
av sjön — träffade vi på Svenska turistföreningens enda
härbärge i nordvästra Jämtland: en torvkåta, som blev vårt logi
i flera dygn. Vi hade blivit varnade för kåtan, för "där
ryker det in, så det är omöjligt att stanna kvar". En
stockholmare hade varit där och blivit i det närmaste ihjälrökt, innan
han gav upp hoppet, om att kunna bebo kåtan.
Nåja, vi plockade in utrustningen i kåtan och började göra
oss hemmastadda i det djupblå dunklet under kåtans öppna
rökfång. Och så gjorde vi upp eld för att laga ett
efterlängtat middagsmål. I första taget såg det inte vidare lovande ut;
rökmassorna fyllde kåtan uppifrån och ända ned till det torra
granriset på golvet. En lapp, som hade sina vägar förbi och
hälsade på oss i kåtan, grinade illa och rusade slutligen ut.
Lappen var egendomligt nog den förste, som blev utrökt, och
sen kommo vi utdansande ur kåtan, den ene efter den andre,
halvblinda och halvkvävda av röken. Vi lyckades emellertid
lista ut, att det stora draghålet längst in i kåtan blivit tilltäppt
av snö, och sedan det felet avhjälpts, var det ingen fara med
röken längre. Vi eldade med rå fjällbjörk, och den brann
riktigt bra i fruset tillstånd. På natten, sedan elden slocknat, blev
det förstås en smula svalt i kåtan. Det var flera grader kallt,
och fjällvindarna svepte obehindrat genom vårt tusculum. Vi
hade emellertid dragit på oss hela garderoben, alltifrån
skinnmössan till lapptussarna och klarade oss riktigt fint i
sovsäckarna, ehuru dessa inte voro av alldeles förstklassig
beskaffenhet. Vill man vara riktigt säker på att kunna övernatta ute
vintertid, är det bäst att skaffa en sovsäck av renhud. Det
är nog det enda, som är fullt tillförlitligt i hårt väder
vintertid. Bäst av oss alla klarade sig Björn. Hans tjocka päls var
som beställd för de arktiska förhållandena i kåtan.
Annandag påsk ingick med nordvästlig vind och snöbyar,
som skymde sikten över fjällen västerut. Det var alltså ingen
annan råd än att uppskjuta fortsättningen av färden över till
Tjouren. Fjällen mellan Långvattnet och Mjölkvattnet äro
svårorienterade och farliga, och man bör absolut ha klar sikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
