Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På skidor i Frankrike av fil. kand. Sven Björklund och fil. kand. Håkan Tjerneld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyser, när han tänker på vad han upplevat. "Ni skulle se
vilka massor, som strömma ut till Massif de FOuarsenis
varje lördag och söndag. Dit borde ni fara, om ni verkligen
vill åka skidor."
Fransk skidsport en ungdomlig företeelse.
Men redan inom Frankrike finns det ju så mycket att se,
om man vill pröva på skidåkning. Vogeserna i nordost, hela
alpkedjan i öster från Juramassiven och ned till Nizza,
Pyrenéerna i söder och Massif Central mitt i hjärtat på landet.
Få länder, om man undantar Schweiz och Österrike, ha
sådana naturliga förutsättningar för skidåkning. Och till bara
för femtio år sedan var man ännu omedveten om, vilka
tillgångar av skidterräng som fanns, men nu är allt annorlunda.
Frankrike är i dag en skidnation, lika betydande som de
övriga alpina länderna, och hastigt på frammarsch mot en
standard, som tidigare varit de nordiska ländernas privilegium.
Och detta framgår icke blott av min taxichaufförs utsago
eller av det betydande faktum, att första och andra plats i
världsmästerskapens slalom och störtlopp tillika med segern
i Kandaharloppet år 1937 hemfördes av fransmän, utan av
tusen och ett tecken i det dagliga livet. Skidan dominerar
friluftslivet i Frankrike på ett sätt, som man inte ens ser i
Sverige och Norge. Den har visserligen där sina tonår ännu,
vilket uttrycker sig i de mest kuriösa former som
vattenskidåkning på sommaren, slätlopp på skidor försedda med rullar på
Cannes asfaltgator, inomhusträning i konstgjorda saltbackar
i Paris, backhoppsträning under sommaren i backar klädda
med halm och utförslopp i sanddynerna vid Atlantkusten.
Den är ännu för ung och för ny som sport för att ha funnit
ledighet och behag, den spretar och stretar som en stelbent
parisiska i ett svagt utförslut, men den arbetar sig fram med
en energi, som redan har gigantiska proportioner och som
säkerligen inom några år kommer att uppvisa
häpnadsväckande resultat. Och det är framförallt felaktigt att — som
många nordbor göra — dra den slutsatsen, att fransk
skidsport är en artificiell företeelse, därför att den sökt sig en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
