Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 78 —
Att han både såsom människa och konung kände ett
lifligt deltagande i Frankrikes händelser, att han kände
det lifligare för Ludvig den 46:de och Marie Antoinette,
än för Mirabeau och fru von Stael, var ganska
naturligt. Lika naturligt var det äfven, att han, vid folkens
dåvarande stämning, cj genom ett sådant dellagande
gjorde sig mera älskad bhos svenska fulket. Fvad han
hade i sinnet, och om de äfventyrliga planer, dem
man, isynnerhet ecfter hans sommarresa 1791 till baden
i Aachen och Spaa, tillade honom, någonsin mognat i
hans själ, därom och om mycket annat tiger hans graf.
Under sädana omständigbeter utskref Gustaf en
riksdag till Gefle 1792. Detta var en egentlig s. k.
penningriksdag. Genom finska kriget hade riksskulderna
ökats med omkring 10—12 millioner Rdr, hela
skuldbeloppet uppgick till omkring 23 mill., kursen var
dålig, handeln förtryckt, sinnena liknöjda eller spända.
Det gällde nu att bringa ordning i penningeväsendet,
förtroende och lif ibland folket. Gustaf hade förutsett
svårigheter vid denna riksdag; de trätffade honom
också, isynnerhet från adelns sida. Bland dem hade han
knappt $:dels röster för sig; i de andra stånden hade
han visserligen långt flera, men äfven där rådde
missnöje eller likgiltighet. Till penningbevillningar hade
intet stltånd lust; man fruktade att han umgicks med
planer för utrikes företag. 1 förbigående kan anmärkas,
bhura litet konungen, bunden af Ständernas bevillning,
kan beskyllas för att hafva utöfvat ett despotiskt
envälde. Mellertid, då ingenting lyckades för honom,
upplöste han riksdagen, efter en månads tid, den 24 Febr.
Det berättades i Sverige, att Gustaf som under de
sista regeringsåren hlifvit uppledsen vid det eviga och
resultatlösa vacklandet emellan de 4 stånden, och
öfvertygad om partiväsendets obotlighet under dåvarande
statsskick, skall hafva fattat den djerfva planen
attstörta hela den gamla författningen och begrafva adelns
barbariska ombudssätt under sina egna spillror.
IKonungen hade ofta yttrat, att han ej ville vara despot, men
att det, med en sådan författning, vore omöjligt att
vara en fri konung och ett fritt folk. Också skall han,
jämte några goda bufvuden (bland andra en
Sekrcterare Ebrenström) sedan flera år hafva arbetat på utkast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
