- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
133

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 153 —

steg sökte fullända och tvungo genom deras bhastiga
marsch erkebhertig Karl, att med sin segerrika här
draga sig från italienska gränsen till Ungern. — Aterstoden
af Österrikes härsmakt förenade sig ändtligen med 60,000
Ryssar i Mähren, där man i de första dagarne af Dee.
för tidigt vågade slaktoingen vid Austerlitz. Man bade
kunnat välja en sådan ställning, att Napoleon ej
vågade angripa; erkebertigens här och de 80,000
Preussare i Franken, hvilka efter ett långligt fram- och
återtägande ändtligen syntes mena allvar, hade kunnat blifva
farliga i dennes rygg, och hans återtåg hade då utan
slaktning kunnat blitva äfveutyrligt nog. Man vågade
slaget, förlorade det, och kejsar Frans, som
olyckligtvis var slagfältet för nära, slöt en hastig och olycklig
fred, en sådan fred, som man blott i yttersta
förtviflan kan sluta.

- Då för tiden ropade många: o, hade kejsaren af
Österrike varit många bundrade mil borta! Huru helt
annorlunda hade Tysklands och Europas ställning snart
blifvit! Han såg Napoleon och samtalade med honom,
och nederlaget blef nu först verkligen fruktansvärdt.
Man hade förlorat en stor och blodig slaktning; men
det personliga nederlag, som Frans led inför den
öfverlägsne Napoleon var förskräckligare, än fem förlorade
hufvudslaktningar. Sådan är den Napoleons makt, som
fäster segern vid hans fanor; detta är det osynliga,
onämnbara, med tusen namn benämnda och dock
obeskrifliga, man må kalla det snille, geni, lycka,
hvarigenom han städse förstått att: vinna mera, än genom
slaktningar. De gamle berätta, att Korsikas houung är
giftig och rusgifvande, men denne korsikanare öfvar
säkert en giftig trolldomsmakt, när han lockar och ler
med sin vänliga solblick. Nog, den förtrollade Frans
gaf honom Italien och Adriatiska hafvet, gaf honom sitt
härrliga Tyrolen, som genom 400,000 skarpskyttar är
en ogenomtränglig förmur för hans monarki, uppgaf den
europeiska härrligheten — Tysklands urzzmla
kejsarvärdigbet, en förlust, som syntes mången obetydlig; men
man betänkte ej, att Napoleon visste att bereda sig
verkliga fördelar af hvarje ära, som han nedsmutsade
eller trampade i stoftet. Hela Europa bäfvade vid
underrättelsen om Presburgerfreden, och Napoleon syntes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free