Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 144 —
var en fridens, Armfelt en stridens man; den förre
älskade det säkra, den sedvare det äfventyrliga, d. f. var
beqväm och kall, d. s. verksam och bäfug. Hvad kun:
-de däraf uppstå annat än tvedrägt och förlamning? Vid
små ultfall kämpade man visserligen tappert, men eljest
gick allt sorglöst och sömnigt. Det fanns i staden
ingen vaksamhet, ingen polis, ingen omtanke för sig sjelf
eller emot fienden. Fransoserna åter, mästare i den
vaksamhet, som förstär alt verka genom list och
bestickning, hade längt före Stralsunds inneslutning afsändt
sina spioner och läto till och med signalisera från
tornen. Man visste det, men allt blef, so:n det var. Den
häftige och verksamme Armfelts varningar på ort och
stlälle och föreställningar hos konungen i Skåne —
båtade intet. Den ene ansäg farligt, hvad den andre
ansåg obetydligt, den ene motverkade, hvad den andre
ville; Fransoserna hade här lycka, såsom allestädes.
Man lät dem anlägga skansar, redutter och balterier,
så mycket de ville, och var slutligen inspärrad af en
hop usla soldater, som ej voro stort flera än de
sjelfva. -Ty de bästa och brukbaraste trepparne hade
småningom afitägat till Pålen och blifvit ersatte af s. k.
llufl,åiutlm’e och sammanrafsadt slödder af alla nationer.
Armfelt hade .under första dagarne af Mars flera
gäånger yrkat därpå, att man skulle genom djerfva och
hastiga rörelser snårja, slå och tillfångataga de
belägrande; men till sådane företag feltes både lust och
djerfhet. Och likväl utgjorde denna sammanrafsade hop,
som inneslöt de tappra Svenskarne, stundom ej mera
än 7000—$000 man. Oech hvilka fördelar stodo: ej
Svenskarne till buds! De hade det öppna hafvet,
beväpnade skepp, kunde in- och utskeppa tungt artilleri och
i Fransosernas rygg Jlandsätta trupper och genom väl
beräknade rvörelser angripa dem på en gång fram- och
bakifrån. Meno något sädant skedde ej och de hade
måhända än längre legat orörliga, om cj Fransoserna
sjelfva liksom sagdt dem, att de måstse angripa. De
visste, a’t innanför voro åtminstone 7000 tappra och
öfvade krigare; de visste, att Svenskarne hade ett
landtvärn af 4009, en frisk ungdom, som skulle strida för
eget bus och hem. Emedan de hvarje dag fruktade ett
hufvudanfall från Svenskarne, hade de långt bakom: sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
