Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 100 —
målens slendrian och vunnit den slags färdighet, hvarie
genom man blir en duglig skrifvare, men mestadels en
dålig minister. Genom bokstafvens nötning och den lägre
tjenstbefattvingens plockgöromål går nämligen tankens
skärpa och blixtträffande kraft förlorad. På anda och
adel i förvaltningen har denne sammantryckte man väl
alldrig tänkt. Att allt skall göras så ytterst noga, så
ytterst petigt och med alla möjliga konsiderationer, på
det alt ingen må finna sig för mycket stött; att till
och med det goda skall synas härflyta ur godtycke, det
ädla af våd — är det ej att vara all medelmåttigbets
patron? Det vore nog sagdt emot VVachtmeister och
Rosenblad, om man anmärker, att ingen euda utmärkt
man bildats under deras förvaltning; ty huru kunde de
tåla något så emot deras egen natur stridigt? Dessutom
vidlåder dem ännu en fläck, en af de mörkaste, att de
äro skamlösa nepotister. Rosenblads bällning och skick
är långt mindre ädelt, än Ugglas; han uppträder med
mera obeslutsawbet, skyggbet och svagbet, liksom en man,
hvilkens tankar, engång på vägen alt våga sig fram,
hastigt tillbakakrypa igen. Hans ansigte är blekt och
foörduvkladt af stundom grumligt blixtrande och
stundom misstroget undersökande ögon, hvilka alldrig
klarnat af en idé. Rosenblad tillbör de fromma i landet;
hans fiender anse honom för en hycklare. Det tror jag
ej. Det ligger i bela hans kalla och dystra väsen ctt
uttryck af denna ödsliga vidskepelse, som leker med en
förvirrad fantasis tomma formler, men som alldrig kan
lyfta sig till svärmeriets luftiga och saliga drömmerier.
Den torre fantasten, som mättar sig med ödsligt
ideétomt arbete, söker dock någorstädes tröst, skulle det
också vara bland de isiga töcknen emellan bimmel oeh
helfvete. . Genom tron på hans fromhet och genowm en
viss min af tjenstaktighet gällde Rosenblad mycket bos
Gustaf Adolf. ”Ty beredvillig har han alltid varit. Vid
konungens regeringsanträde arbetade han genast emot
sin välgörare, berrtigen regenten, och lämnade på
riksdagen i Norrköping en öfversigt af rikets och
finansernas tillstånd, där han till en del påbördade regenten,
hvad förra tider förskyllt. Vid Gustaf Adolfs störtande
seglade han genast med den nya vinden och
underteck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
