- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
170

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 170 —

lande emellan krig och fred var farligare, än för
några år sedan, ty stormen bhotade Sveriges egna
gränser. Men det gick nu såsom då. Man stod i öppet
förbund med England och ville dock ej genom
rustninar, mente man, gifva misstanke på eller förevändning
till anfall. Hvilken löjlig, dum halfhet!

Konuugen satt åter hos general Toll. Han hade
den 5 Sept. afseglat från ”Rägen och legat flera dagar
sjuk i Karlskrona, så att han ej, enligt danska
förebråelser, kunnat från skånska kusten glädja sig åt
Köpenhamns bombardering. Ty Köpenbamn kapitulerade
redan den 7 Secpt., då han ännu var fjerran från
sundet. Men den 21 och 22 Okt., då engelska
utrustningen hemseglade, saluterades han i Helsingborg af sina
Lbundsförvanter, Engelsmännen, och deras amiraler
landstego där och intogo frukost hos honom, hvilket på
det högsta förtröt Danskarne. Man kan i fråga om
engelska sjötåget till Secland ej neka, att det började väl,
men slutades dåligt. Det gällde här detsamma, som i
all politik gäller: har man slagit någou med
knytnäfven, så må man så gärna strax rigta påken mot hans
panna. Man hade engång börjat krig med Danmark,
och därföre måste man fortsätta det såsom ett verkligt,
ett fransyskt krig, emedan man hade att göra med en
fransysk vasall. Hvad vill det säga? Man hade ej blott
skolat bortföra flottan, utan ock alla beväpneliga skepp,
bemäktiga sig allt krigsförråd och försvaga Danskarne
för hvarje möjligt anfall. Ännu oförlåtligare var det,
alt de ej besatte och behöllo Seeland besatt, hvilket
med 15,000 man och några lätta fregatter och kuttrar
lätt kunnat ske. Dessa 415,000 man kunde utan att
trycka landet underhållits af landet sjelft och dess
vanliga inkomster. På så sätt förblef Danmark förlamadt,
sundet fritt, svenska kusten säker för anfall; Norrige
kunde ej röra sig och rörde sig ej, i bhändelse af ett
krig emellan Danmark och, Sverige; Sverige kunde då,
i bändelse af Alexanders franska utkräfnings-krig emot
Gustaf Adolf, vända hela sin styrka emot Finland. Det
berältas, att Engelsmännen erbjudit svenska konungen,
alt gemensamt med sig besätta Scelaud och de små
närliggande öarne, men att hans vänner afrådt honom
därifrån, emedan det vore en öppen krigsförklaring både

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free