Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 204 —
pälsstöflar och långa pälsar; hufvud och ansigte voro
äuda till ögonen insvepta: pälsarne voro med gördtar
omsnörda, gevären bängda däröfver, och endast det
trotsiga ögat eller det yfviga skägget tiltade fram. Så
tågade, så kämpade de tappra männerna och fördrogo det
otroliga, ty de tänkte på sitt älskade fädernesland, på
sin fribet, sin lycka, hvarom spelet gällde, och de
största ansträngningar syntes dem ringa. Bland dessa
truppar var ock en militärisk egenbet, nämligen skidlöpare.
Skidan består af ett långt skvidskoformigt böjdt träd,
som man fastbinder vid foten och hvarmed man halkar
öfver berg och slätter med otrolig hastighet. Sådane
slags snöskor bruka många invånare i norra Finland:
Sverige och Norrige. Norrmännen hafva ett eget
regemente af skidlöpare, och äfven Ryssarne hade vid sina
’anfall på Cronstedt, isynnerhbet i fäktniogen vid
Lappävirta den 41 Mars, en mängd skidlöpare, jämte sina
Kossacker. Dessa skidlöpares stora fördel är, att
snö’skorpan bär dem, då den därmed oförsedda foten eljest
nedsjunker flera fot djupt.
Man skulle tro, att ett så långt och tillika
besvärligt och äfventyrligt återtåg måste hafva försvagat
Finnarne genom öfverlöpare, modfällde eller efterblifna.
Detta var likväl ej händelsen, utan skaran växte
tvärtom uuder tåget. Många soldater, som för den långa
vägen till samlingsplatserna, för det plötsliga uppbrottet
eller för andra binder ej kunnat uppnå sina regementen,
infunno sig under tågel. Många andra följde såsom frivilliga ,
ja tilloch med mänga bland dem, som under fäktningarne
antingen särades eller tillfångatogos, kommo småningom
efter och hade ej frågat efter den långa, äfventyrliga
vägen af 20 ända till 530 mil midt bland fienden, endast af
ifver att kämpa och dö för fäderneslandet. Denna
sköna själslyftning varade, så länge kriget varade, och
först med den fulländade olyckan började den slappas.
Alla Ryssarnes låckelser och löften strandade mot
dessa redliga Finnarnes trohbet, och endast några
adelsmän ) i bären skändade sitt unamwn, men ej häöreus.
+x) Öfversten vid Nylands dragoner, frih. Wright, som med
10’af sina officerare gick hem d. v. s. till Ryssarnc; men
in’gen enda af genrene man följde de usla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>