Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 254 —
troppar i Finland, att förstärka dem som skola visa
dem ärans och bedrens väg.
I Mitt Högqvarter den 7 Sept. 1808.
GUSTAF ADOLP MI
Efter dessa båda förolyckade landningsförsök steg
konungen den sista Jnni om bord och for till Aland,
för att därifrån sjelf kunna leda skärgårdsflottans
rörelser och företagen på Fiuland. Men sakerna gingo
genom hans närvaro hvarken bastigare eller lyckligare,
Det enda, som man vann, var, att svenska bistorien
fick på sina blad uppteckna ännu engång namnet af en
här, ty de truppar, dem konungen sammandrog på
Aland, fingo namn af finska kusthären. Meu denna bhär,
som samlades förskräckligt längsamt, blef dock
förskräckligt liten, ty den öfversteg alldrig 5,000 man. De för
ett fälllåg dyrbara månaderna Juli och Augusti förflöto
här, utan att man gjorde det ringaste, med updantag
af att skärgårdsflottan stridde med heröm, och att
nägra 100 man under kapiten Gyllenbögel landsattes af
några kanonbåtar i nejden af Kristianstad och Nerpes
socken, för att där understödja de stridslystne Guska
flyktingarne och böuderna, som rest sig.
I öfrigt behaudlade Gustaf Adolf «dessa små
företag med det största allvar : det bästa bevis på, att han
ej förstod de stora tingen. I hans hus, vid hans hord,
1 kyrkan, på paraden måste allt ske med den slörsta
militäriska noggrannbet och strängbet, alla måste
iakttaga militäriska miner och bäållning, liksom hade man
befunnit sig aftonen före en afgörande verldsslaktning i
en Gustaf 2 Adolfs eller Karl den 410:s läger.
Olycklig den krigare eller hofman, som i hållning eller
åtbörder uraktlät den minsta här rådande småaktighet.
Itonungen var i småsaker så pedantiskt noggrann, alt
amiralshatten genast måste på, när han besökte flottan;
att han på det löjligaste sält pinade sig med att hälsa
och bete sig på sjömanssätt; ja, att han hela timmar
stod på däcket i storm och regn, under det hans följe,
frysande och tyst svärjande, måste utbärda bredvid
honom. Ånnu bheklagansvärdare :var hans omgifning, om
regn och hagel inträffade på någon galladag, ty man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
