Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 202 —
teraren Lagerbring. Dessa skulle ej blott göra förslag,
otan äfven utfona medel till penningars anskaffande.
Deras förslag gingo öfver 20 mill. R:dr; men ingen
kunde uppfinna de rika källor, hvarur denna summa
kunde ösas. Nästan alla hänvisasdle konungen till den
sorgliga nödvändigheten att på det bästa görligaste sätt
sluta fred och sälunda reda sig uv en labyrint, hvarur ile
hvarken tilltrodde bhonom förstånd eller makt. Gustaf
Adolf blef sig lik och befallde penningarnes anskaffande,
Emedan alla erforo konungens oböjlighet, växte
folkets missnöje, och den allmänna kallsinnigheten emot
honom under 1809 ärs vinter gjorde ett starkt afbrolt
mot bufvudstadens fester till ärvehetygelser åt de
ankomne tappra finska generalerna Adlerercutz och v, Döbeln,
dem man ej trodde sig nog kunna fira. Hat och
förtviflan uttalade sig ej blott dag för dag djerfvare, utan
gaf sig äfven luft i smädelser och bandlingar.
Detskedde nämligen vid denna tid, att man på vissa hus
kastade blodfärgad (några påstå att bufvudheståndsdelen
verkligen varit blod) smuts, som var så sammansalt, att den
ej lätt kunde afskrapas. Varningen var tydlig och ej
särdeles smickrande för husens besittare; dessa voro
riksdrotset grefve Wachtmeister, generalen f. d.
ministern i Petershurg friherre Stedingk och
kammarpresidenten grefve Ugglas. Om man ej aypsåg dem säsom det
ondas upphofsmän och såsom falska eller dåliga
rådgifvare, så var ätminstone den meningen allmän; att de ej
öppet sagt konungen förhållandena, så sorgliga de än
voro, och att de ej heller med tillbörligt maod satt sig
emot den kungliga s. k. galenskapen, Mest yttrade sig
likväl hatet emot Ugglas, hvilken ofta måste låta
insätta nya fönster 1I sitt palats aoch hvilkens hus hlifvit tre
gånger rikligare öfverkastadt af blodfärg än de andras,
Men mest kränkande var en händelse, som allmänt
berättades, En död uggla skall en morgan hafva blifvit
funnen på hans gård och därvid en lapp varit fäöstad
med påskrift: denna fågel skall så länge plåckas och
bultas, tills de båda sista bokstäfverna (as) blott
återslå.
Våren nalkades, aoch med honom den sorg och
ängslan, som unider 4 månaders tid plågat sinnena; ja
den syutes nu bli alltmera verklig. Ingen ting var
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
