Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa dikter - En gammal och ny historia - V. Första uppvaknandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.208
V.
Första uppvaknandet.
Nu är hon tom min penningbytta,
Nu stänger värden till sin dörr.
I dag jag tillsagd är att flytta,
Jag är ej mer betrodd som förr.
Jag sprungit kring hos mina vänner
Och sökt få lån och hem på nytt.
Men ingen af dem mer mig känner,
Liksom för pesten de mig skytt.
De glada flickor, som jag smyckat,
De kalla mig ej mera »du».
De män, som tyckte allt var lyckadt,
Som förr jag gjort, de säga nu:
»Du slösat, gosse, alltför mycket
Och lefvat som en narr, en tok.
Du kört i sken det första stycket,
Far varsamt nu, blif spak och klok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
