Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alh - Alingsås - Alingsås helsobrunn - Aliteration - Alkali - Alkavare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alh, i Ulfilanska bibeln detsamma som tempel,
hvarföre också Alfablot betydde djurs offer,
särdeles åt de mindre Gudarne.
Alingsås, en uppstad, belägen i Kullings eller
Geseneds härad af Westergöthland och 45 7/8 mil
V.S.V. från Stockholm. Staden erhöll privilegier
af Konung Gustaf Adolf d. 21 Sept. 1619,
daterade Lödese, hvilka sedermera utvidgades åren
1620, 1624, 1627 och 1634. Den har sin
största märkvärdighet såsom manufakturstad, men
manufakturinrättningarna härstädes äro numera likväl
blott en skugga af hvad de förr varit. De anlades
år 1724. Deras grundläggare var den patriotiske
Jonas Alströmer, som föddes här i staden d. 7
Jan. 1685. Tillika med den namnkunnige Polhem,
utsåg han år 1723 staden till manufakturstad och
anskaffade kort derpå redskap och stolar till både
ylle-, bomulls- och sidenband-manufakturerna. Men
af allt återstår nu endast Alingsås klädesmanufakturi
och strumpfabrik, hvilka icke just drifvas med
synnerlig fördel. Alingsås stadsvapen är en hjort,
stående under ett träd i en skogsbacke. Fyra
marknader hållas här: d. 18 April, d. 13 Juni,
d. 21 Okt. och 12 Dec. Staden äger inga
särdeles märkvärdigheter. Till stadsförsamlingen höra
Alingsås socken, Nohlby, Rödene, Bälinge, Hemsjö
och Odenäs, alla belägna inom Elfsborgs län och
Kullinge härad samt hörande jemte
moderförsamlingen till 1:sta kl. reg. Stadens folkmängd
uppgår till 1236 och socknarnes till 4374 personer
eller tillsammans 5610, af hvilka de förra bebo
200 tomter.
Alingsås helsobrunn, belägen nära Alingsås
stad, upptäcktes år 1734 af Manufaktur-läkaren
Jonas (enligt andra Wilhelm) Kruse.
Manufaktur-societeten har härstädes låtit uppföra ett barnhus.
Aliteration eller bokstafsrim består deri, att i 2
sammanhörande rader eller verser förekomma 3
ord, som börja med samma bokstaf, af hvilka ord
tvenne finnas i första, och det tredje i början af
andra raden. Aliterationen begagnades isynnerhet
i den gamla Nordiska poesien, och gaf åt den ett
eget hänförande behag. Tecken deraf qvarstå i
runstenar och i de gamla Lanskapslagarna,
äfvensom i medeltidens Latinska verser och i folkvisor.
Aliterationen uttrycktes likväl icke blott på ofvan
uppgifna sätt, utan äfven på mångfaldiga andra.
Vi vilja till nödig upplysning meddela några
exempel på alitererad vers, och först från Isländska
skalder:
Far vel fagnader,
Folld ok heila.
Leto upp stiolo stupa,
Stungu i kiöl höfdom.
Hör du Loke Löye,
Legodrängen min!
Du skall flyga allt land omkring
Och leta mig hammarn igen.
Thorer tämjer fålen sin i tömme.
Bro bro brea,
Med stryk och stränga straff
Man onda barn förvärrar.
Ludi Ludi Lätta
hoppa öfver stätta.
”Af Hedno hafver,
här i Upsala,
Fester firats
Fröjdfullt om Julen:
in måste mjödets
mustiga vätska;
i Okrenens uddar
jäste dess fradga.
Och skogen skakare
skälfvande böjde
fötter på fatens
fredliga slätter.
Då höjdes hugen,
herrliga drapor
från sjungande skalder
strömmade ymnigt.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
