Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antingen grepen eller repen - Antiqviteter - Antiqvitets-Kollegium - Antivari, Christoffer Theodorus, von - Antoniter-orden - Antonström - Antra, Carolus - Anund - Anunda-bråten - Anund Jakob - Anunds hög - Anundsjö - Apatit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(hvarmed grepen förstås), eller stjäla sig till födan,
och få repet, d. v. s. galgen, till arbetslön.
Antiqviteter. Se Fornlemningar.
Antiqvitets-Kollegium. Det inrättades genom
Rikskansleren Magnus Gabriel De la Gardies
försorg år 1666, och dess instruktion är utfärdad d.
20 Nov. 1667. Det skulle taga vård om rikets
fornlemningar af alla slag, både de materiella,
som det skulle samla, skydda mot förstöring och
beskrifva, samt de immateriella, såsom det gamla
Svenska och Göthiska språket och Historien,
hvarom det skulle utgifva upplysande skrifter. För
detta ändamål anslogs den så kallade
Bibeltrycks-tunnan. Kollegium var först inrättadt i Upsala, men
flyttades år 1692 till Stockholm, då dess titel
förändrades till Antiqvitets-Archivum. Inseendet
deröfver uppdrogs, vid Vitterhets-, Historie- och
Antiqvitets-Akademiens stiftelse, åt densamma. Nu har dess
samlingar sin plats i södra flygeln af Stockholms slott,
och finnas derstädes åtskilliga saker af icke blott
historisk, utan äfven metallisk dyrbarhet, t. ex. en
guldring om 2 1/4 skålpunds vigt, en annan dylik,
eller s. k. Dröpner, hvarvid hänga flera andra
ringar, det s. k. Motala-fyndet, som är ett biskopligt
bröstsmycke af guld, ungefär ett qvarter i
diameter, prydt med ädla stenar, en Österländsk
halskedja af guld, vägande 46 lod, o. s. v. Sveriges
utmärktaste fornforskare hafva tillhört detta verk
och arbetat för dess ändamål, såsom Stjernhjelm,
dess förste Direktör, Puffendorf, Hadorph,
Peringsköld, Verelius, Loccenius, Hallenberg, Liljegren
m. fl.
Antivari, Christoffer Theodorus, von, var
Romersk Kejserlig Resident vid Svenska hofvet i
42 år, och skänkte till Lazarettet i Stockholm
sina i Clara församling belägna 2:ne hus, som
efter hans död såldes till 61,500 daler
kopparmynt, samt 6000 d:o d:o kontant. Född 1690,
död 1763.
Antoniter-orden. Efter St. Antonius, om hvilken
många mirakel berättas, blef denna Munkorden
instiftad. Den hade till en början allenast ett
kloster, eller, rättare sagdt, hospital. Vid slutet af
13:de århundradet förklarade Påfven Bonifacius VIII
detta hospital för moder eller mönster för alla
dylika hospital eller Antoniter-kloster, som kunde
varda inrättade. — På hvad tid denna Orden i
vårt land inkommit är obekant. Den hade i
Sverige allenast ett kloster, neml. Krokeks kloster i
skogen Kolmården, på gränsen emellan
Södermanland och Östergöthland.
Antonström, ett jernbruk, i Sunne socken af
Wermland, med en härd. Har 345 skepp:d
privilegieradt årligt smide, dels af eget, dels af
köpetackjern, som skeppas på Götheborg.
Hammarskatten är 3 skepp:d 9 lisp:d. Bruket äges af C.
D. U. Cronobergs sterbhusdelägare.
Antra, Carolus, var Riddare och Riksråd
emellan 1350 och 1359, hvilket år man finner hans
namn bland undertecknarena af den i Söderköping
emellan Konungarne Magnus och Håkan samt de
orolige herremännen d. 18 Nov. ingångna
förlikning. Namnet synes antyda utländsk härkomst.
Anund, son till Konung Edmund Gammal,
berättas hafva företagit ett krigståg till Amazonernas
land, men omkommit tillika med hela sin här,
emedan fienden förgiftat vattnet. Tåget lärer
hafva gällt Kajana i Finland, hvilket landskap en
saga gjort till Queenland eller Qvinnolandet.
Anunda-bråten, en trakt i Hidinge socken af
Nerike, har, enligt hvad några velat påstå, sitt
namn deraf, att de hedne Konungabröderne Anund
och Sigar, hvilka stridde mot hvarandra, här bröto
brödrafriden. Den har dock blifvit kallad Höga-hed,
som man tror, af de grafhögar som der finnas, under
namn af Lanna högar. Konung Anund skall hafva
fallit i striden och fått sin graf vid en ek, kallad:
Kungs-eken. Men hvad tro dessa uppgifter om
Anund och Sigar förtjena, lemnas derhän.
Anund Jakob, Olof Skötkonungs yngre son,
blef, tvenne år före sin faders död, dess
medregent och ensam Konung år 1026. Om hans
tjugufemåriga regering (han dog 1051) vet historien
icke mycket att berätta. Den tyckes i allmänhet
hafva varit fridsam, ty utom ett misslyckadt
eröfringsförsök af Danmark, som han gjorde tillika
med sin svåger, Olof den Helige i Norrige, satt
han hemma i ro. Man har ännnu mynt efter honom.
Anunds hög, belägen i Balunda socken af
Westmanland. Detta väldiga minnesmärke föregifves,
fastän utan antagliga skäl, förvara stoftet efter
hedne Konungen Braut Anund. Högen äger en
omkrets af 326 alnar och en sluttningshöjd af 42
alnar. Flera märkvärdiga stensättningar och
grafminnesmärken finnas i dess grannskap. Att denna
hög äfven varit begagnad till tingshög, ses af
åtskilliga på densamma utgifna Dombref från
medlet af 1300-talet, hvilka ännu finnas i behåll. —
Allmogens berättelse är, att en jätte ligger
begrafven i högen. Han skall hetat Anund, eller
som bönderna uttala det, Ånund. — Det talas här
mycket om blåa eldar, hvilka nattetid skola synas
öfver kullarna, och allmogen ser, såsom vanligt,
i dem säkra anvisningar på der nedgräfda skatter.
Vid upptagandet af ett dike, i det så kallade
Jutkärret, icke långt härifrån, skall för icke
längesedan påträffats en ring, hvilken blänkt såsom guld,
men hittaren blef icke ägare af densamma,
emedan innan han väl fick tag i den, en osynlig magt
”skrattat” bort den. Flera dylika berättelser att
förtiga.
Anundsjö, en socken, belägen i Ångermanlands
norra kontrakt af Hernösands stift, norra
Ångermanlands fögderi i Westernorrlands län, 13 mil
från Hernösand och 210 fot öfver hafvet.
Socknen hörer till 1 kl. konsist., består af 47 1/3 mtl med
2537 innevånare. Dess areal innefattar 630,272
tunnland, deraf 15,000 äro sjöar och kärr. Adr.
S. Bjästa, N. Nordmaling.
Apatit, ett mineral, hörande till 3:dje slägtet
fosfater, som består af trefaldt basisk fosforsyrad
kalkjord, och finnes dels i sexsidiga, klara,
färglösa eller litet grönaktiga prismer i Grundsjö grufva
i Wermland samt på Käringbricka i Westmanland,
dels hvitgrå, gulaktig eller grågrönaktig, finkornig,
sällan kristalliserad, i Grängesberget i Dalarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
