Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askim - Asklanda - Askome - Ask-Onsdag - Askum - Aslak eller Asleik - As lockar örnen ut - Aslög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Askims härad är beläget i Götheborgs fögderi af
Götheborgs eller Bohus län, på en medelhöjd af
25 till 610 fot öfver hafsytan. Häradet utgöres
af följande socknar och annexer, nemligen:
Fässberg med Askim, Frölunda, Kållered och Råda,
samt Styrsö. Arealn utgör 37,724 tunnland,
hvaraf 1830 äro sjöar och kärr. Häradet består af
158 5/8 mtl och har 7680 innevånare.
Asklanda, annex till Norunga, är beläget i
Kullings eller Geseneds kontrakt af Skara stift, 1 3/4
mil O.N.O. från Alingsås och 385 fot öfver
hafvet. Det har 8 mtl och 228 innevånare. Dess
areala vidd är 3749 tunnland, af hvilka blott 30
äro kärr och sjöar. Adr. Alingsås.
Askome, annex till Wessige, beläget i Halmstads
kontrakt af Götheborgs stift, 1 3/4 mil N.O. från
Falkenberg och 150 fot öfver hafvet. Det har
10 2/5 mtl och 310 innevånare. Dess areala vidd
är 4189 tunnland, hvaraf 395 äro sjöar och kärr.
Adr. Falkenberg.
Ask-Onsdag kallades redan i åttonde
århundradet Onsdagen efter Fastlags-söndagen. På denna
dagen gick Fastan in, och då invigde man askan,
strödde den på sitt hufvud, samt beströk dermed
sitt ansigte, till tecken, så väl af sin
bedröfvelse öfver Kristi lidande, som af sin syndaånger.
Denna sed upphörde vid Reformationen. Derföre
när Sigismund år 1594 lät Påfvens Legat på
Ask-Onsdagen beströ sig med aska, blefvo de Svenska
Ständerna deröfver icke litet förargade. Ifrån
denna Onsdag gick folket i kyrkan hvarje dag intill
Påskdagen, hvilken sedvänja äfven behölls i
Sverige vid Reformationstiden, och kan man ännu
visa texterna, öfver hvilka hvar dag predikades.
Uti sin enskilda Kyrkolag för Hof-församlingen,
af år 1602, befallde Konung Carl IX, att hela
Fastan igenom skulle passionen predikas.
Askum och Grafvarne, annex under Tossene,
beläget i Wikornes kontrakt af Götheborgs stift, 4 3/4
mil V.N.V. från Uddevalla, invid och 80 fot
öfver hafvet. Dess areal är, jemte Kongshamns
kapell, 13,053 tunnland, hvaraf 250 äro sjöar och
kärr. Socknen har 1630 innevånare och
innefattar, jemte förenämnde kapell, 32 5/8 mtl. Adr.
Uddevalla. Askum är bekant för sina många
fornlemningar. Till socknen höra de större
öarna Malmö och Tryggö. Malmö är af omkring 1/16
qvadratmils vidd. I öns södra ända finnes ett
nyligen upptäckt granitbrott, derifrån Kronan, enligt
ackord med öns ägare, hemtar byggnadssten till
Carlstens befästande. Den utmärkt vackra stenen,
som ligger i så tunna lager, att den icke
behöfver sprängas, utan kilas ur berget, lärer komma
att exporteras. Österut på ön, hvarest finnes en
god hamn, är ett fiskeläge, bebyggdt af omkring
50 hushåll, som förnämligast sysselsätta sig med
storfiske. — Tvärt öfver ön ligger en kedja af
hällkisterör. En af dessa grafvar kallas Kämpa. —
Öns bebyggare, hvilka allmänneligen kallas
Malmöbarnen, utmärka sig för många egenheter i
lefnadssätt och seder, och utgöra troligen en egen
folkstam, hvilken likväl under tidernas längd
blifvit mycket uppblandad. Man tror, att stammen
ursprungligen varit Lappländsk. — Tryggön hyser
mångfaldiga märkliga minnesmärken. På
densamma ligger det vidtbekanta Hellkisrör, som man
redan på Sturlessons tid ansåg förvara den ädle
Vikinga-konungen Tryggves ben, hvilken
härstädes försåtligt mördades af Gunhilds söner omkring
970. Då, som nu, hette grafven Tryggvarrör.
Dock är den sannolikt mycket äldre. Då den år
1814 öppnades, fanns deri en spjutspets af bronz.
— Till Askums socken hör dessutom ön Smögen,
med ett starkt befolkadt fiskläge, samt Bållö,
hvarest nyligen en blänkfyr är uppbyggd. Till
Askums sockens fornlemningar höra äfven
åtskilliga hällristningar, föreställande skepp och hålor,
samt en stor mängd stensättningar. En rund krets
af 6 högre stenar, utom hvilken två dylika bilda
en ingång, träffas på Röseberget vid Annaröd. En
förfärlig, lodrät bergsvägg vid Varpekilen kallas
Borgebratta, och säges fordom varit krönt af en
borg, som var säte för ortens Fylkiskonungar.
Historien omnämner såsom sådana: Sote, hans son
Bläing och sonson Balke. — I socknen
förekommer dessutom en sten, kallad Bokesten, vid
hvilken, enligt folksagan, en prest i full skrud
midnattstiden läser messan till försoning för en der
begången illgerning. Dessutom ses här några af
de högst märkliga Bohusländska jättegrytorna.
Aslak eller Asleik, Björn Jernsidas tredje son,
tros hafva satt sig ned i Irland.
As lockar örnen ut, ett gammalt Svenskt
ordspråk, betecknande ungefärligen: Der mat vankas,
finnes alltid ätande.
Aslög, en halft historisk, halft sagolik, person,
dotter af Sigurd Fofnis-bane och Brynhilda. Då
Sigurd mördades och Brynhilda af sorg följt
honom i grafven, räddade den senares fosterfader,
Heimer, deras enda barn, den späda Aslög, undan
föräldrarnas öde, gömde henne i en harpa tillika
med många dyrbarheter och vandrade bort i
främmande land. Då han en afton tagit nattqvarter i
torpet Spangarhed i Norrige, förledde torparens
hustru, Grima, sin man, Åke, att mörda deras
gäst, för att bemägtiga sig hans skatter. Det
skedde; men då de funno flickan, behöllo de
henne som sin dotter och kallade henne Kraka. Hon
växte upp och blef lika utmärkt genom sin
skönhet, som genom sitt förstånd och mod. Ragnar
Lodbrok, som under ett ströftåg lagt till vid
stranden, fick af sine män höra talas om den fagra
mön och lät kalla henne till sig, men förelade
henne, för att bli emottagen, ungefär lika vilkor
med Disas, dem hon också uppfyllde. Betagen af
hennes ovanliga kropps- och själsegenskaper,
förmälde Ragnar sig med Kraka och hade med
henne flere söner. Då Ragnar på någre hofmäns
inrådan förlofvat sig med Svenske Konungen Östens,
(Eisten Belis) dotter, Ingeborg, men förteg det
för Aslög, afhöll hon honom från att fullborda
detta tvegifte derigenom, att hon upptäckte sin
rätta börd. Det var, sade hon, hennes fåglar som
underrättat henne om den tillämnade trolösheten. —
När hennes stjufsöner, Agnar och Erik, stupat i
striden mot Östen, uppmanade hon sina egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
