Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Backstuguhjon - Backtimjam - Bada, (Nedre) - Bada, (Öfre) - Badare - Badelund eller Balunda - Badin - Bad-orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belägna på höjder eller på sluttningar af sådana,
hafva blifvit med ett gemensamt namn kallade
backstugor. Invånarena i dem beräknas öfver
hela riket till 270,000, hvaribland likväl deras
hemmavarande barn öfver tio års ålder icke äro
upptagna. Största antalet deraf förekommer i
Malmöhus län, nemligen 24,860 personer, och det
minsta i Jemtland, der de likväl utgöra 2,764. En
ganska stor del af dessa falla förr eller senare
fattigvården till last.
Backtimjam, vild poley, svart hö (Thymus
serpyllum), en mångårig buskartad växt, hvaraf
finnas tvenne varieteter. Den ena växer öfverallt i de
mellersta och södra landskaperna, samt i de norra
närmare kusterna på slätter, kullar och ljunghedar;
den andra, som är växtligare, finnes, ehuru sällsynt,
i Skåne och Blekinge. Växten har angenäm,
aromatisk lukt och begagnades fordom i medicinen.
För får och getter utgör den ett godt foder; men
hästar och nötkreatur rata den. Deremot är den
mycket besökt af bien och ger utmärkt god
honung.
Bada, (Nedre), ett jernbruk, beläget i
Fryksände socken af Wermland, har en härd och 450
skepp:d årligt privilegieradt smide med
köpetackjern, hvilket smide skeppas på Götheborg och
hvarföre erlägges 4 skepp:d 10 lisp:d hammarskatt.
Ägare: E. G. Myrin. Smidesstämpeln: S. H.
Bada, (Öfre), ett jernbruk, beläget i Fryksände
socken af Wermland. Bruket har tvenne härdar,
900 skepp:d privilegieradt årligt smide, med
köpetackjern, hvilket smide, hvarför erlägges 9 skepp:ds
hammarskatt, skeppas på Götheborg. Ägare äro
J. R. och C. E. Geijer. Smidesstämpeln: S. H.
Badare. Detta icke särdeles gamla embete har
sitt reglemente i Collegii Medici ordning för
Badare i Riket af d. 19 Dec. 1807.
Badelund eller Balunda, en socken, belägen
vid Mälaren, inom Westerås stifts Domprosteri,
Siende härad och Westmanlands län, 3/4 mil från
Westerås. Socknen hörer till 2 kl. preb., består af
42 3/4 mtl. och har 960 inv. Dess areal är 10,021
tunnland, hvaraf blott 30 äro sjöar och kärr. Adr.
Westerås. — Genom socknen löper den så kallade
Balundsås. Belägenheten är i öfrigt ganska flack med
temligen god jordmån. Kyrkan är mycket
gammal och ganska vacker. I socknen förekomma
mångfaldiga minnesmärken, isynnerhet på den
nyssnämnda åsen, i grannskapet af hvilken äfven är
en tall, uppväxt i remnan af ett högt berg.
Detta träd kallas af allmogen i orten Klinta-tall, och
har, intill senare tider, hållits i stor vördnad. Den
så kallade Anundshögen eller Ånshögen (hvarom
se under detta ord), är belägen inom denna
socken, jemte ett stort antal högresta bautastenar
och väldiga ättehögar. Man har i socknen
anmärkt en ödelagd kyrka, kallad Furby, hvilken
länge varit bibehållen till tak och väggar. År 1470
upphörde man att nyttja denna kyrka, derföre att
en qvinna i rusigt tillstånd här mördat en annan,
om julottan.
Badin, en Neger, som i Sverige vunnit ett slags
märkvärdighet. Hans verkliga namn var Adolf
Ludvig Gustaf Fredrik Albert Couschi. Han
föddes, omkring år 1753, på Danska ön S:t Croix,
köptes som barn af en Dansk sjökapten, och
skänktes af Danska etatsrådet Reiser, hvilken sedermera
flyttade till Stockholm, åt drottning Lovisa
Ulrika. Gossen var då ungefär sju år gammal.
Drottningen omfattade honom med mycken välvilja; han
blef hennes förklarade gunstling, och således
naturligtvis äfven hela hofvets. Hon ville med
honom göra ett försök i uppfostringsläran.
Gossen skulle nemligen få uppväxa utan aga, och fritt
få öfverlemna sig åt alla sina infall. Han tillät
sig mycket sjelfsvåld, och man kallade honom
den lilla upptågsmakaren, narren (Badin),
hvilket sedermera blef hans tillnamn. Emot förmodan
lyckades detta uppfostringssätt och den vilda
naturmenniskan blef en from, välsinnad, pålitlig och
aktningsvärd man, som icke heller saknade
kunskaper. Äfven såsom fullväxt bibehöll han
drottningens, hennes dotters och till en stor del äfven de
kongl. prinsarnes förtroende, och rättfärdigade det
genom en trohet och tillgifvenhet, hvilken bestod
hvarje prof. På sin sotsäng befallde Lovisa
Ulrika honom att rida in till Fredrikshof, och ur
hennes byrå uttaga samt olästa uppbränna en mängd
papper, hvilken befallning Badin till punkt och
pricka verkställde. Gustaf III, som gerna velat
lära känna åtskilliga af sin moders hemligheter
sade, vid underrättelsen härom, med vrede: ”Vet
du väl, svarta menniska, att sådant kan kosta ditt
hufvud!” — ”Det är i Ers Maj:ts våld”, svarade
Badin oförskräckt; ”men jag har ej kunnat
handla annorlunda.” Gustaf gjorde rättvisa åt
tjenarens trohet, och belönade honom derföre genom
förläningen af tvenne hemman på Svartsjö och
genom titeln af assessor. Denna titel ville Badin
likväl icke bära, utan svarade alla som gåfvo
honom den: ”Har du någonsin sett en svart
assessor?” — Han benämnde nemligen alla menniskor
med ordet du, den enda frihet han bibehållit från
sitt fordna naturtillstånd. Han var två gånger gift;
men efterlemnade inga barn, och dog år 1823,
ungefär 70 år gammal.
Bad-orter. De förnämsta badorter, der
saltsjöbad begagnas, äro Strömstad i norra Bohus län,
Grebbestad i Tanum socken (hvilket likväl ännu icke
är tillräckligen bebygdt), Gustafsberg vid
Uddevalla, Marstrand i södra Bohus län samt Warberg
i Halland. Af dessa badinrättningar äger troligen
det i Strömstad det saltaste vattnet. Gustafsberg
har deremot fördelen af ett sundt och angenämt
läge. Äfven de öfriga badställenas vatten lärer i
sälta understiga det vid Strömstad, hvars bekanta
gyttja, hvilken likväl begagnas äfven vid
Gustafsberg, tillika berättigar Strömstads badinrättning
till första rummet. — Bad med gyttja kunna
dessutom erhållas vid Loka i Grythytte
socken af Örebro län, samt vid Porla i
Skagerhults socken af samma län. För dem, som
företrädesvis söka bot för inre åkommor, såsom
en utväg att hämma de yttre, äro dessa
säkerligen högst nyttiga. — Se vidare de särskildta
badorterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
